Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juni 1866, sida 2

commer att förevisas vid industri-exposiionen. — Medalj. Ridderskapet och adeln beslöt i Onsdags att öfver sin siste landtmarskalk, grefve Gustaf Lagerbjelke, låta å riddarhuskassans bekostnad slå en melalj i guld af 26 dukaters vigt eller af samma storlek som Svenska Akademiens stora medalj och i två exemplar, af hvilka det ena skall öfverlemnas till konungen och det andra till grefve Lagerbjelke. Iillämnad afskedsfest. För ministerresidenten frih. E. von Oledingk, som vid slutet af denna månad lemnar styrelsen öfver de kongl. teatrarne, hvilken maktpåliggande befattning han sedan 1860 innehaft, lira de k. teatrarnes samtliga stater hafva ämnat gifva en sestlig tillställning, i ändamål att dervid få betyga den afgående chefen sin varma tillgifvenhet och aktning för hans oförtröttade ver samhet i och för dessa konstinstituts förkofran och hans mot teatrarnes medlemmar alltid välvilliga sinnelag. Frih. v. Stedingk har dock, jemte betygande af sin lifliga erkänsla för denna honom tillämnade hedersbevisning, anhållit, att beloppet af den för festen afsedda summan hellre måtte komma de k. teatrarne till godo, genom att anslås till något för dem gagneligt ändamål. — Vacker donation. De utmärkt vackra egendomarne N:is 25 och 27 vid Norrtullsgatan ha i dessa dagar af Demoiselle Marie Ruchman blifvit skänkta till den ,, tysta skolan, för att tillträdas i höst. Mamsell Ruchman, som ärft dessa egendomar efter sina föräldrar, gravören J. G. Ruchman och den utmärkta skådespelerskan Marie Ruchman född Frank, lärer dock ha betingat sig en behöflig lifränta. Drottningen, som är den tysta skolans beskyddarinna. lärer tagit de vackra egendomarne betraktande och funnit dem serdeles lämpliga för det afsedda ändamålet. — Industri-utställningen. Byggnadsarbetet och allt hvad dertill hör, såvidt det rör sjelfva utställningslokalen, nu afslutadt, sedan enna blifvit målad utoch invändigt, och åtskilliga efterarbeten, såsom fönstrens tätande mot regn å kupolen och å taket till industribyggnadens långskepp, listers och ornamenters anbringande utvändigt äm. m., blifvit verkställda. Byggnaden i nu firdigt skick, omgifven af de lummiga allternas grönska, presenterar sig till sitt yttre ganska storartad och inbjudande. Öfver alla hufvudingångar läsas i alnshöga gula bokstäfver i blått fält: Industri-utställning Utanför annexet har man under de sednaste dagarne varit sysselsatt med uppförande åt strömmen till af det schweizeri, som står i sammanhang med annexet samt helt och hållet ticker dess södra gafvel. Annexets mindre vackra långsida åt den nya gatan, som öppnats mellan detta och operahuset, undandöljes helt och hållet af ett plank, hvilket i sin ordning åter täckes af den häck af unga popplar, som stå framom planket. Härigenom har det ogynnsamma intryck denna byggnad zjorde väsendtligen förminskats, om man än ur skönhetens synpunkt fortfarande kunde önska, att hela annexet blifvit förlagdt på annat håll, derest sådant från början varit möjligt, eller helst, att det icke alls funnits, hvilket också varit öfverflödigt, om man från början valt byggnadsplatsen så, att hufvudbyggnaden kunnat efter behof utvidgas. På den inhägnade gården mellan annexet och utställningsbyggnaden och nära intill den sednare, mellan de utsprång som bildas af transeptet och midtelpartiet, äro arbetare för herrar Bolinders räkning sysselsatta att iordningställa en springbrunn, hvilkens bassin, murad af tegel, lagdt i cement, har 26 fot i diameter. Sjelfva fontainen af jern är ett konstverk, som blifvit gjutet å nämnde herrars verkstad. Hufvudröret, genom hvilket vattenstrålen uppstiger, har en diameter af nära fyra tum, gifvande sålunda en betydlig qvantitet vatten, hvilket kommer att uppkastas till en ej oansenlig höjd. I sammanhang härmed kan omnimnas, att trenne lejon, af hvilka det ena blifvit något större än de som stå å lejonbacken vid slottet, samt tvenne mindre, gjutna vid herrar Bolinders verkstad, komma utom andra fabrikater derifrån att pryda sjelfva utställningslokalen. Å forenamnde inhägnade gård äro för öfrigt åtskilliga prof på skogsprodukter, ett par kolossala mastträd, sågblock och grofva bjelkar upplagda, och en del af gården upptages af utstallda åkerbruksoch landtmannaredskap samt fre effekter, hvilka ej äro ömtåliga för väta. Et e af alln på andra sidan om expositionsbyggnaden, mellan denna och Lilla Trädgårdsgatan, är äfven inhägnad, och har ser man ett urval af plogar m. m. samt några båtar af olika konstruktion. Kastar man derefter en flyktig blick in i sjelfva utställningslokalen, så finner man denna nu till en del försedd med de för dess prydande bestämda dekorationerna. En stor mängd standarer med förgyllda tofsar och bärande de utställande ländernas provinsers vapen nedhänga från taket öfver gallerierna, sköldar äro här och hvar anbragta, och å midtelpartiets väggbeklädnad, tätt under kupolen, har hr Ahlgrensson. efter teckningar af professor, Hockert, målat några genier, hvilka hålla fladdrande och i hvarandra sig slingrande band, målade i de exponerande ländernas olika nationalfärger, och å hvilka äro anbragta namnen: Sverge, Norge, Danmark och Finland. Den svenska utställningen upptager hela byggnadens östra sida, den norska det södra långskeppets vestra del, Danmark midtelpartiet å samma sida, och Finland den ofvanför liggande delen af samma sida å norra långskeppet. Att lemna någon slags redogörelse för de olika utställningarnes hufvudpartier, är omöjligt, då det mesta utställningsgodset, som blifvit uppackadt, ej hunnit ordnas. Hela lokalen företer i närvarande ögonblick ännu en kaotisk samling af maskiner, packlårar, ställningar, skåp och bord samt hundratals olika föremål, hvilka flitiga händer, som arbeta med rastlös ifver, nu som bäst äro sysselsatta att ordna, under det nyfikna åskådare s digt trängas utanför den södra ingången, för genom fönstren uppfånga en blick af lokalens inre. Pålitliga dörrvaktare, satta vid alla ingångar, afhålla likväl hvarje obehörig från inträde, enär de endast skulle förorsaka hinder i utställarnes arbete att å anvista platser uppsätta sina artiklar. Det är ett bultande, hamrande, flyttande, polerande och fejande från tidigt på morgonen till sent på aftonen. Ä I transeptet, som hufvudsakligen upptages af maskiner. är den axelledning anbringad, förmedelst hvilken alla mindre maskiner under utställnings