sådan hon vill hafva den; och derför är, såsom jag uyss anmärkte, teatern en säker måttstock för tidens bildning och smak. Ins. tillåter sig följande uttryck: Vi undra icke på om bildade och ädelsinnade damer afhålla sig från att besöka teatern, då stycken, tillhörande de kategorier, vi ofvan framhållit, uppföras der, och då dessas beskaffenhet är känd: tvärtom skulle vi undra, om ett motsatt förhållande egde rum. Att damer befunno sig bland den publik, för hvilken ,, Kärlekens blindbockarliksom bland den, för hvilken ,,En hustrus straff nyligen härstädes uppfördes, anse vi på goda skäl ha berott på den omständigheten, att de varit okunniga om de ifrågavarande styckenas halt. Den sednare reflexionen kan åtminstone icke tillämpas på dramen En hustrus straff, som härstädes gifvits trenne gånger med tillräckligt långt uppehåll mellan hyarje gång, för att låta pjesens innehåll blifva allmänt bekant, såväl genom tidningarnes referater, som det mundtliga meddelandet; och det oaktadt hade stycket, då det sednast uppfördes, att figna sig åt en stor publik, som utan tvifvel till större delen bestod af , bildade och ädelsinnade damer, hvilka troligen icke funno sin blygsamhet sårad genom att se de qval, hvilka drabba en olycklig qvinna, som i en ögonblicklig villa glömt sina pligter, och som genom detta ögonblicks förvillelse förstört både sin och sin familjs sällhet, och under hela sitt återstående lif hemfaller åt den tröstlösa sorgen och ångern. Om den unga flickan rodnar vid åsynen af dessa tyvärr alltför sanna sedemålningar — och det kan vara tvifvel underkastadt om hon ens förstår eller någonsin kan blifva i behof af de varningar, som dessa scener innehålla — må hon då afhålla sig från teatern de få aftnar, då hon kan befara, att sådana stycken uppföras. Hon behöfver derför icke, som ins. påstår, afsäga sig teaternöjet, då hon har tillfälle till ett så stort val af kända mästerstycken, som de, hvarpå vi under våra sejourer i Göteborg haft glädjen kunna bjuda publiken. Dessutom tager troligen den verkliga oskulden och blygsamheten mindre skada af att ifrån scenen höra eller se en equivoque, än att i balsalongen låta sina öron, och hvad värre är, kanske sitt hjerta förgiftas af meningslösa och ofta tvetydiga komplimenter, — för att icke vidröra huru en dålig lektyr förderfvar det unga sinnet. Ins. bör således af det ofvan anförda finna att en teaters repertoire icke så mycket bestämmes af dess direktör, som icke desto mer af publiken. Vor Populi, Vox Dei är en gammal sats, som man ej så lätt trotsar. Wilhelm Åhman.