Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1866, sida 1

kantonerna, dels kommunerna och individerna. Till ett ungefärligt resultat kan man dock komma. Edsförbundets militärbudget företedde för år 1863 ett sammanlagdi utgiftsbelopp af 3,301,000 francs, hvari dock ingick en summa af 623,000 francs för militärvägar. År 1862 uppgick samma utgiftspost till 3,114,000 francs, hvartill den stigit, sedan den år 1860 utgjort 3,000,000 och 1851 blott 1 million. De ökade kostnaderna bero hufvudsakligen på införandet af bättre och dyrbarare vapen, samt i allmänhet på ifvern inom Schweiz att sätta sitt försvarsväsen i bästa möjliga skick, särskildt med hänsyn till misstroendet mot den mäktiga vestra grannen, efter annexationen af Savoyen. De särskilta kantonernas militärbudgeter inom en kortare period förete följande, H Bern årliga utgifter: Kantonen Lärich Luzern Jri Schwyz Nidvalden Glarus lug Lreiburg Solothurn Basel-Stadt Basel-Land Schaffhaunsen Innerrodhen Ausserrodhen S:t Gallen Graubiändten Argau Thurgau Tessin Waadt Wallis Neufchatel Gentve Obwalden 13 Antal innevånare. 270,000. 467,000. 130,000. 11.700. 45,000. 11.500. 33.000. 19.600. 105.000. 69,000. 11.000. 51.000. 500. 12.000. 18.000. 180,000. 91,000. 194.000. 90.000. 117,000. 213,000. 91,000. S7,000. 83.000. 13.000. Militärutgifter h). Frs. 150,000. 684,000. 187,000. 23.000. 50,000. 13.100. 94.000. 20.000. 239,000. 101.000. 79,000. 83.000. 58,000. 23,000. 52.000. 360.000. 143.000. 292.000. 132.000. 114.000. 109.000. 129.000. 153.000. 163.000. (15,000. Summa frs 1, O 16,600. Sammanlagda sfatsutgifterna för den schweiziska armen, bestående af 104, 000 man aktiv trupp, utom ett landtvärn af cirka 61,000 man, uppgå alltså, i jemnadt tal, till 7,350,000 francs, eller 5,220,000 rdr sv. imt. Härtill komma, såsom förut är nämndt, utgifter från dels kommunerna, dels enskilta. De förra förekomma dock endast i några kantoner, såsom Ziirich, der kommunen bidrager till en del af utrustningen för den man, som saknar tillgångar, varande dock dessa belopp ganska obetydliga. I staden Zitrichs utgiftsstat för 1565 finnes denna utgift ej ens omnämnd. Kostnaderna för individerna bestå dels i deras persedlar, dels i deras uppoffring af arbetstid. Den förra kostnaden uppgår i staten Zirich för manskapet till 50 å 100 francs, då mannen likväl derför eger en beklädnad, som han sedermera kan använda, med borttagande af de militära tecknen, såsom borgerlig drägt. Förlusten af arbetstid är här helt visst mindre än i någon annan arme, hvartill kommer att schweizaren under sin tjenstgöring är anständigt aflönad, då den gemene soldaten af infanteriet har en daglig aflöning under sin tjenstgöring, munportionen inbegripen, 1s,, francs, d. v. s. omkring 75 öre, (med förhöjning af specialvapnen) under det den garnisonerade preussiska soldaten, hvilken ju är i sjelfva verket milis-soldat, har blott 3 groschen, eller 121)2 öre, om dagen, deraf hälften afgår för middagen, För den schweiziska officern blifva utgifterna betydligt högre, men detta är fallet äfven i andra armeer, der dels den föregående militära bildningen kräfver betydliga utgifter, dels officerarnes tjensteförrättningar i allmänhet beröfva dem håg och äfven tillfälle att förvärfva något för sitt uppehälle genom andra sysselsättningar. De enskilta uppoffringarne i andra länders armeer torde alltså, öfverhufvudtaget, vara större, men icke mindre än i Schweiz. a Fördelar man stats-utgifterna för Schweiaktiva arm för hvarje man, så kostar hvarje effektiv militär af denna armå (befäl och manskap) årligen omkring 50 rdr umt. — I Sverge torde motsvarande kostnad uppgå till 300 å 400 rår. Fördelade på befolkningen drabba de årliga militära statsutgifterna hvarje schweizare med omkring 2 rdr; i Sverge torde samma belopp (sjöförsvaret och indelningen inberäknade) uppgå till 5 rdr pr invånare. Det förra landet har dock, med denn: utgift, ett verkligt försvar, Slutbetraktelser. I det föregående har man, med all den noggrannhet som varit möjlig, framställt de rent faktiska förhållandena röranda schweiziska Edsförbundets försvarsväsen. Härtill böra dock läggas några allmänna anmärkningar i det vigtiga ämnet. Det är fre här är fråga, nemligen huruvida ett lands försvar bör vara öfverlemnadt åt en för detta ändamål särskilt aflönad trupp, eller om det bör vara en allmän medborgerlig pligt. Dessa grundsatser sammanhänga med frågor: huruvida ett effektivt förÅ svar ovslkorligen kräfver män af yrket. 1) Häri inbegripas alla militar-departementets omkostnader, d. vy. s. för kansli, besoldning öfningskurser, anskaffande af vapen samt mon ring. — Statens kontingent till aktiva armeen utgör 11,000 man af alla vapen. 2) Den sednaste tillgängliga Skillnaden torde dock ej vara stor, då kantonens utgifisstaf utgjorde 1834 5,274,000 och 1 Slia 354 HON B Ä ne olika principer, hvarom specialuppgift. 1 j t ! l I 1