Ehuru vår aflidne fader, afskedade soldaten Anders Frisk, fick tillåtelse af åboarne i Kuröd af Ytterby socken att af utmarken intaga en torplägenhet, kunde han icke hinna att få den uppodlad, hvarföre vi, hans trenne döttrar, stannade hemma hos vår gamla moder och ansträngde alla våra kraltor för torpets uppodling och värt lifsuppehälle, så att vi nu voro någorlunda för oss komna både med kläder och hvarjehanda husgerådsaker. Då inträffade sistlidne Palmsöndag den olyckshändelsen, att vådeld under då 14 unde stränga köld och blåst utbröt på qvällen i huset, och som vi voro så långt aflägsne ifrån några grannar, nedbrann icke allenast huset utan äfven största delen af vår ösegendom; ty i den förskräckelse, som id ett sådant tillfälle öfverföll oss, hade vi icke nog besinning att utberga någonting, utan sysselsatte oss med vattenbäring för att släcka elden, som det oaktadt tog öfverhanden, tills det var för sent att berga något på vinden, der vi hade våra kläder och vär spanmål, hvilket allt således blef lågornas rof. Vi ha derföre nu ingen annan utväg än att vända oss till sådana menniskor, som ha ett ömmande hjerta för sina medmenniskors olyckor, och med en ödmjuk bön anhälla om en liten hjelp till undsättning i vår iråkade nöd. De personer, som vilja räcka oss någon hjelp, torde godhetsfullt teckna sitt namn och sin gåfva på en å Handelstidningens annonskontor framlagd lista. Torpet Dahlen under Kuröd den 23 Maj CA