— Var ni lugn, sade sjömannen met ett föraktligt leende. — Det vore ju skad: på materialet. Fö gt känner jag min: landsmän och hoppast att utan blodsutgju telse genomföra det, söm vi tillämnade till. tvinga oss medelst våra kanoner. Dereftei tillåter ni mig att återvända till Ducna ventura och der åter öfverlemna dessa dyr bara fartyg till hans excellens. — Hjertans gerna, hjertans gerna, a mirante, utropade Iommissari ien lifligt. Äfven hoppas jag att få skicka med er a vigtig fånge. Mina spejare, som meddelade mig att sennor Ramos med sin samil hade flykt at till Tomaco och nu agitera här emot Mosquera, kunna icke hafva miss agit sig, och då har vår resa ej varit för gäkes, ty jag ger er mitt ord att denne Ramos är den farligaste agitator i hela Nya Granada. Veremos! svarade kaptenen torrt och steg ned i sin båt, som redan låg klar Ilan medtog icke ens en hvit fana utar styrde båten direkte mot en vid strander sig samlande menniskogrupp, emedan har temmeligen riktigt förmodade den b landningsplatsen derstädesSamtidigt såg han huru det vid sandskansen uppställde manskapet skyndade fram i stormsteg mec ina två små kanoner för att kanske för. svara landningsplatsen, ty de måste redar vid sitt första skott hafva märkt, att deas artilleri ej kunde uträtta något mot sjelfva fartygen. Alkalden väntade honom redan, denns gång fast besluten att ej låta postmästaren taga ordet ur munnen på honom. Har gick äfven emot kaptenen, så snart denne sprang i land, och sade i det han räckt honom handen: