Fiskmarknaden i London. (horrespondens till II.-T:n.) Denna stad, en verld för sig, nu egande m befolkning af nära 4 millioner menniskor, måste provianteras, och sättet, hvardet sker, är ganska intressant, hvarre en person, som tagit reda på detta imne, vill söka meddela, på hvad sätt det ir möjligt att, fastän rörelsen och folkträngseln på Londons gator äro så ofantliga, provianteringen i alla möjliga grenar af. menniskans dagliga behofver dock kan gå för sig utan hinder eller svårigheter. Först måste bemärkas, att provianterinsen i London sker för dag, emedan man der ej känner till hvad förråder vilja säga, utan hvar dag sörjer för sina behofver. Till att börja med, vilja vi beskrifva huru provianteringen med fisk tillgår. Med denna vara, likasom med alla förnödenheter som ditföras, tillgår så, att hvarken fiskaren eller egaren sjelf efter behag för den till det eller det torget, utan all fisk föres till en marknadsplats, d. v. s. ett med glastak försedt så kalladt torg, vid namn Billingsgate, beläget vid Thamesflodens norra strand, straxt nedanom den nedersta af bryggorna öfver Themsen (Londonbryggan). Platsen är, som sagdt, försedd med glastak, som uppbäres af jernpelare, och är belagd med stengolf, ständigt hållet snyggt och rent förmedelst öfversilning med vatten, hvaraf rik tillgång från vattenledningar finnes. En källarvåning finnes äfven, der likvisst endast snäckor, sniglar och dylikt säljes, ty alla möjliga sådana saker ätas af den lägre besolkningen. Köllarvåningen upplyses dels genom med balustrader försedda öppningar från öfra våningen och dels genom gas. Byggnaden ligger omedelbart vid floden och omgifves på de 3 öfriga sidorna af gator. Utanför kajen är en flytande, fastFerd präm, som utgör landningsbryggan. Flytande måste den vara i anseende till