Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1866, sida 1

Ett vågstycke ). Af GERSTACKER. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg). Det fanns nu ingenting vidare att göra än att afvakta denna tidpunkt, ty ett förtvifladt förslag, som postmästaren framställde, att med alla kanoer och båtar begifva sig ut till sjös och äntra samt taga krigsfartygen, rönte icke den minsta anklang. Folket sade ganska förståndigt: Om man ville det, så kunde man ju lugnt vänta tilldess att fartygen kommo in i hamnen; då vore det ju mycket beqvämare. Emellertid begaf sig alkalden, som ej kände sig väl till mods, öfver till sennor Ramos för att höra hans tanke; han förvånades icke litet då denne helt lugnt sade, att han skulle i alkaldens ställe ej göra det ringaste motstånd, ty ett ordentligt anfall kunde stadsboarne ej uthärda, och motstånd skulle endast reta fienden, men ej förhindra sjelfva saken, — Tomacos besättande af Mosqueras trupper. — Om ni dock hade sagt detta åt postmästaren, sade alkalden något bestört. — Han är idel eld och lågor! — Postmästaren är en storskräflare, sade sennor Ramos lugnt. — Låt honom väsnas så länge, han skall ej göra den ringaste skada. ) Se H.-T. N:o 122.