— gande nordostvin .Bize eller ,,Bi ste veckorna fi till vinterköld. NY lig för denna viic (Från IIand.-Tidn:ns utgifvare.) Bern d. 23 Maj 1866. ltjemt fortfar denna kalla, genomtränd (schweizaren kallar den 3), som under de sednandlat det milda klimatet Ian börjar blifva rätt orolerlek, fruktande framför allt för vinstockarne. Det vore så mycket sorgligare om de fullbordan och c ssa farhågor skulle gå i om den herrliga grödan skulle skadas, som landtbrukaren i Schweiz varit sedan någon tid tillbaka utsatt för ganska stora beky mmer. Sedan derförinnan en mycket god tidpunkt varit rådande, derunder jordegendomens priser steg beydligt i höjden, fall, som utgjorI tulldepartemem inträdde en vändning i örhållandena, med penningebrist och prisämne för bittra klagomål. tets berättelse för 1865 säges härom bland annat följande: Aret 1865 vw Schweizs landtbrukare ett sorgligt pröfar för en stor del af ningens år. Ufter flera gynnsamma år, hvilka bragt lan dtmannen ansenlig vinst samt här och der skämt bort honom, inträdde det sednaste året, med missväxt på foder och klen skörd i allmänhet, omständigheter, hvilka gjorde det svårt för dem, som ej hade sin jord skuldfri, att betala sina ränto Många, och ju brukarne, hade r. af de flitigare landtanvändt de sista årens vinst till utvidgande af deras egendomar, och derigenom köpt mer jord in som var egentligen nödvändigt, i hopp om fortfarande god afkastning. Dervid ville ingen vara sämre än den andra, och så uppstod en konkurrens u mar, hvarigenom till en hittills okä verstigande höjd. ti inköp af landtegendodessas priser uppdrefvos änd, produktionsvädet öfKöparne kastade sig derigenom ofta i betydliga skulder, och då den svagare räckte till att b de kontraherade lån nödvändiga. krisen uppkomna igenom ännu svå nes öfverdrifna skörden under 1865 ej etala räntorna och göra afbetalningarne, så blefvo Den till följd af handelspenningbristen blef derrare, och vid egendomartaxeringar ville man ej Pesd lemna penningar mot inteckningar Egendomspriserna gingo derföre tillbaka, och den egare, som såg sig tvungen att bittra erfarenhet sig för ösverdåd Berättelsen anfö älja, led stor förlust. — Måtte denna lära landtmannen att akta (,,.Ausschreitungen)! irefter hurusom dessa trångmål dock varit helsosamma. IIushållningssällskapernas verksamhet har deraf blifvit sporrad, och de hafva lifligt bemödat sig om at t i tal och skrift bibringa landtmannen nyttiga upplysningar. -— Expositioner af landtbruksalster och redskap, med profplöjning: tade, nya bymej beredningsföreningar, hafva uppstätt, o. ar, hafva varit föranstalerier, eller rättare: ostOck denna landtbrukets tryckta ställning, till följd af brist på kapital, tyckes vara regeln öfver hela Europa, varande alltså ej beroend e af ett liberalt tullsystem eller felaktiga bankinrättningar, såsom en del vise män i Sverge påstå. Emellertid sträfvar man äfven i Schweiz att erhålla en eller flera särskilta banker för jordbruket. Ett förslag till en sådan bank har blifvit uppgjordt af nationalrådet Graffenried, och hvilket i dag blifvit tillgängligt i bokhandeln. Det åtföljes af en brochyr utaf general Ochsenbein, kallad ,die bernisch-agricole Geldund CreditfrageJag är mycket intresserad af att få taga del af dessa brochyrer, hvilka lära i någon mån bekämpa hvarandra. Båda äro i tryck utg Sällskapet i Ber genom några i ä Man kan på 117 ifna af det Ekonomiska n, som framkallat dem, imnet uppställda frågor. 1, timma med jernvägen resa från Bern till den lilla staden Thun. Under hela vägen, som går genom en rätt fruktbar trakt, Nerike, har man sande snöberg. tycker man sig ve ehuru ännu åters dit. Den lilla stade liknande Sverge i t. ex i norr Oberlandets glänFramkommen till Thun ara alldeles vid deras fot, år ett godt stycke väg n ligger vid Åars utlopp ur den vackra Thunersjön. Rundtomkring uppstiga präl vyer. Staden är hufcudgata är r på ömse sidor 0 ga höjder med herrliga gammal nog, och dess ätt karakteristisk, i det m gatan höja sig afsatser, omkring 4 alnar från gatan, hrarpå man går likasom och annan tillsty kommer. I den på en hög trottoar. En mmelse till arkader förenya staden, invid jernvigsstationen, uppstå vackra hus, allt af solid sten, af hvi Ika särskildt framstår en lång och stor byggnad med vacker arkitektur — det är Edsförbundets stora militärkasern. Thun är nemligen, såsom bekant, sätet för militärbildning, tisk. Schveiz egentliga högre såväl theoretisk som prakPå det syperba exercisfältet, hvarpå flera tusen man kunde rymligt manövrera, egde öåfsning rum med en hrisad (3 hatterier