Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1866, sida 1

ner åter började arbeta, samt återvände sedan i land och till sitt hus i sin egen kanoe, som roddes af hans neger. Man visste att han var Mosqueras fiende och en trogen anhängare af regeringen i Panama, ty han hade ej dolt detta vid sin ankomst till Tomaco. Likväl köpte han nvarken någon af sennor Renards gamla musköter, ej heller exercerade han i solbaddet vid stranden, och då postmästaren direkt uppmanade honom till att deltaga i nationalförsvaret, påstod han sig redan kunna exercera, och att om det verkligen kom till strid skulle -han fäkta bredvid postmästaren, — en sak, som postmästaren — visserligen i all tysthet, — ansåg ganska osannolik, ty han hade ännu icke blifvit ense med sig sjelf om han skulle låta det gå derhän. I. Den första krinolinen. Nu herrskade åter lugn i Tomaco. Fem dagar hade förflutit sedan kapten King på ,Anna hade medfört underrättelsen att Mosquera-flottan nalkades. Men detta bekräftades icke, tvertom anlände från Irapiche en kanoe, som hade Jastat gummi och dertör ville intaga aqua ardiente, och hvars besättning påstod att man längs hela norra kusten ej visste något om ett infall af Mosqueras trupper. De sades visserligen redan hafva besatt Buenaventura, men derifrån hade fartygen åter afgått norrut, för att först taga Panama och derigenom bemäktiga sig regeringen öfver hela landet. Befolkningens lätta, sorglösa lynne begärde ingenting mera, ty den sinnesrörelse