Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1866, sida 2

Danmark. Det ser mörkt ut med chanserna för det hvilande grundlagsförslagets antagande. Förslagets fiender utveckla mycken verksamhet för den stundande valkampen. Nägra uppriktiga och nitiska vänner har det deremot icke. Ministeren visar för hela saken en liknöjdhet, som väcker misstankar, att den icke ogerna skulle se förslaget falla, ehuru dess genomförande stod inskrifvet i dess program som förnämsta syftet för dess verksamhet. Bondevännernas ledare, J. A. Hansen, som allierat sig med grefve Frijs emot de s. k. doktrinäre (professorsoch embetsmannapartiet) och lofvat sitt mäktiga understöd åt förslaget, har visserligen hittills sjelf röstat för detsamma, men har icke förmått verka på sitt parti, utan snart tillfölje af sin omkastning förlorat betydligt i inflytande, hvadan man misstänker att mannen står i begrepp att snart göra en ny frontförändring. Han har jemte 3:ne andra medlemmar af Femte-Juni-Folkföreningens bestyrelse aflåtit en förklaring att de ej ansett sig böra underteckna nämnde förenings, emot det hvilande förslaget fiendtliga valmanifest, emedan de , på sakens nuvarande ståndpunkt hysa tvifvel om huruvida det är riktigt att förkasta det nya grundlagsförslaget. Han väntar förmodligen endast på ett ljus nedifrån (de förberedande valmötena), som kan skmgra dessa tvifvel. Baron Bliren-Finecke, som äfven vill gerna spela en rol i Danmarks politiska lif, har offentligen förklarat, att det rätta medlet att hastigt ernå en laglig och tillika gagnelig utveckling af författningslifvet vore att förkasta det nu hvilande förslaget. De som verkligen arbeta för förslaget erkänna sjelfva uppriktigt, att det icke är det bästa, att de icke tycka om det, men att de acceptera det som en nödvändighet, för att komma ifrån det tillstånd af ovisshet och förvirring, hvari Danmark befunnit sig alltsedan freden. Summan på texten är att förslaget har många och hätska fiender och inga sanna vänner, ehuru de mera sansade inse, att det, i brist på något bättre, bör antagas för att en gång ernå en lösning af grundlagsfrågan. Dagbladets redaktör Bille har af kriminaloch polisrätten i Köpenhamn blifvit dömd till 1 års fästning för 3:ne i nämde tidning införda artiklar om arfföljden, i hvilka Kristian IX:s arfsrätt till kronan ifrågasättes. Denna dom har väckt så mycket mera uppseende, som den ej är motiverad af artiklarnas form eller innehåll. Dessa artiklar innehöllo en lugn och på ett värdigt språk affattad belysning afden framkastade frågan. Förmodligen vädjar herr Bille till högre rätt, hvilken man får antaga mildrar den allt för stränga domen. Den beryktade preussiske general Manteuffel, som icke så länge sedan ville hålla på hvar enda tum af Slesvig, har nu hållit ett tal i Flensburg, hvari anspelas på möjligheten af landets delning. Detta är ganska betecknande.