Article Image
TNUAIIICITPILTLIOSTLLALTD-ÖU-OIIAIU (4. För att artikeln 13 i konventionen af den 19 Augusti 1858 skall uppfyllas i afseende på det nu skedda valet till hospodar, har nationalförsamlingen enhälligt beslutat att erkänna åt den nyvalde furstens far vwallachisk indigenatsrätt och att utfärda naturalisations-urkund derpå. Prinsen af Hohenzollern har vid sin ankomst till Bukarest hållit ett tal, i hvilket han lofvar att med vapen i hand försvara sin rätt. Entusiasmen för honom hos befolkningen säges vara stor. Dagens post. TYSKLAND. Konung Wilhelm höll den 25 en flera timmars konferens med sina generaler; kronprinsen och prins Fredrik Karl deltogo i densamma. Begge dessa furstar skulle samma dag begifva sig tll sina befälhafvareposter. Af de närmare redogörelserna för förbundsdagens möte den 24 dennes framgå tvenne fakta af betydelse för ställningen! i Tyskland: att nämligen Preussen kommit i samma spända förhållande till Wirtemberg som till Sachsen och Hannover, samt att sistnämnda land, rörande dess förhandlingar med Preussen, förklarat, att det strängt skall iakttaga sina pligter mot tyska förbundet. Hvad angår Wärtembergs hållning, belyses denna klart nog af det tal, hvarmed konungen den 23 dennes öppnade landtdagen i Stuttgart, i hvilket han yttrade: AÄnnu har jag icke förlorat hoppet om fredens bevarande. Men blir den bruten, bjuda pligt och ära att kämpa för nationens hotade intressen, för förbundsrätten och vår sjelfständighet. I fast förening med andra likasinnade stater skola vi bestå vårt prof i alla faror. — Holländske förbundsgesandtens förslag, att Limburg må skiljas från tyska förbundet, har hänvisats till ett särskildt utskott. 1 Preussen fortsättas demonstrationerna mot regeringens politik och mot kriget. Det är isynnerhet från Rhenprovinsen och Westphalen, som talrika fredsadresser inlöpa till konung Vilhelm. Missnöjet i dessa provinser är stort; det uttalar sig tillochmed i hotande ton, och Berlinertidningarne påstå, att det katolska presterskapet i dessa trakter underblåser det. De till Slesvig inkallade preussiska förstärkningsmännen hafva på bangårdarne i Altona och Rendsburg fraterniserat med österrikarne och ropat: ,lefve kejsaren! I Neumänster ropade de preussiske landtvärnsmännen till de österrikiske soldaterna, som höllo sig på något afstånd från dem: ,,Kom hit vänner! vi äro ju rhenländare och icke Bismarckare!— I staden Marienburg i. (prov. Preussen) har förstärkningsmanskapet föröfvat de argaste excesser, som blott med svårighet kunde stäfjas af trupper, som inkallades från Elbing och Danzig. ITALIEN. I en korrespondens från Florens af den si 22 dennes berättas: .,Dagligen afgå frivilliga till armen. Garibaldi väntas i slutet af veckan. De flesta frivilliga hafva gjort det sista kriget. Konungen är ännu här, men en del af hans hofstat har redan begifvit sig till Piacenza. Prinsen af Carignan, som under kriget skall öfvertaga regentskapet, väntas hit nästa Måndag. Österrikarne lära hafva en mycket dålig tanke om italienska armåen, enär de skickat sina bästa trupper norrut. Enligt del sista underrättelserna, koncentrerar sig den österrikiska armen vid Po. FRANKRIKE. Som man redan vet, har österrikiska kabinettet ingått på kongressförslaget. IIärigenom är icke allenast kongressens blifvande existens afgjord, utan man måste l: äfven medgifva, att, trots alla hinder, hvilka under kongressens arbeten kunna förekomma, är ett fredligt resultat åtminstone icke absolut omöjligt. Emellertid innehåller ,,Liberte en högligen märkvärdig artikel, enligt hvilken ställningen mellan Frankrike och Usterrike på sista tiden skulle blifvit alltmer och mer spänd, med anledning af de svårigheter, som österrikiska kabinettet gjort mot kongressen. ,,Fibertö anser det vara nödigt för kongressen att äfven öfverlägga om frågan om Donaufurstendömena. Vid lägret i Chalons skola 100,000 man sammandragas. Soldaterna transporteras icke på jernvägarne, utan marchera dit förmodligen för att vänja sig vid ännu allvarsammare strapatser. DONAUFURSTENDÖMENA. Det telegram från Wien, som tillkännagifvit en rysk-turkisk armekårs inryckande i Moldau, förnekas af de i dag ankomna tidningarne, och ett telegram från Jassy förklarar äfven denna uppgift för falsk. Ministeren har inlemnat sin afskedsansökan, för att lemna den nye hospodaren full frihet att välja sin regering. Den förre ministerpresidenten, furst Ghika, uppdrogs att bilda det nya kabinettet, men afböjde anbudet. , Lascar Catargiu erhöll då samma uppdrag, och, sjelf ministerpresident och inrikesminister, bildade ministeren på följande sätt: general Ghika krigsminister, Maurogenni utrikesminister, Rosetti kultusminister, Cantacuzeno justitieminister, Brantiano finansminister och Alaa i. för da Affantliga arv L 8

28 maj 1866, sida 2

Thumbnail