Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1866, sida 2

mdtvärn, skall ligga i läger vid Wetzlar, 5 att beskydda Rhenländerna mot de; ydtyska kontingenter, som sammandragas id Bamberg. Andra armden, som är bilad ar 4:de kåren samt landtvärnsinfaneriet och landtvärnskavalleriet i 1:sta, Ira och 4:de kårerna, skall intaga en tällning vid Erfurt, dels för att beskydda rovinsen Sachsen, dels för att eventuelt ; perera i förening med första armåen, för vilken händelse jernvägen öfver Kassel lir af vigt. Tredje armcen, bestående: f. gardet och 3:dje armåkåren, skallj illsvidare qvarstanna kring Berlin och; ktankfurt (vid Oder) för att betäcka ufvudstaden och, om så erfordras, ramrycka till hufvudarmeen i Schlesien. IIfriddarmcen, som består af 5:te, 6:te, sta och 2:dra armekårerna, samlas melen Neisse och Gleiwitz; den skall beskyda Schlesien, som närmast hotas af de sterrikiska truppmassorna kring Olmätz. nödfall skulle äfven 3:dje armåen kunna itbefordras pr jernväg. Armåerna skola ommenderas at kronprinsen, prins Frerik Karl, hertigen af Koburg och storertigen af Mecklenburg. — Koblenzer leitung meddelar följande: , På jernvägsträckan Köln. —Wetzlar äro 167 extratåg ör trupper af 7:de och S:de armökårerna sestälda. En del af 7:de armökåren skall r jernväg befordras till Betzdorf och derån marschera till Wetzlar. Ordres hafanländt, att de landtvärnsbataljoner af :de och S:de kårerna, hvilka icke användas om lästningsgarnisoner, skola uppställas om en reservkår på omkring 20,000 man id Siegen. I Wetzlar och Siegen inrätas stora magasiner. Flera generalstabssticerare och intendenter hafva anländt ill Koblenz från Berlin4. Hela sachsiska armten är nu koncenrerad mellan Meissen och Dresden samt cring Krossenhain. Man börjar nu i Tyskland temligen allänt tro på kongressplanens förverkligande, nen få äro de, som hoppas, att freden; kall derigenom upprätthållas. Bismarcks rgan, Norddeutsche allg. Zeitung, samlar ned särdeles förkärlek alla sådane notiser ch yttranden, som äro för kongress-ideen ; gynnsamma; men, med undantag af en lelt obetydlig klick vid Berlinerhofve der numera inom det feodala partiet e —. 22 : nissmod och en förstämning, som står n anmärkningsvärd kontrast till det välliga krigsskrän och den kolossala skrytsamhet, som utmärkte det, innan det hade ippbesvurit den nuvarande faran. Detta samma parti ser nu i kongressen en rädd lingsplanka undan de oberäkneliga följ lerna af ett olyckligt krig, och , Volkskeitung påpekar med rätta det förneIrande för Preussen deruti, att ett af u ka makter bestående tribunal numera betraktas såsom den enda utvägen till älsning undan de faror, som det fräckaste lättsinne och öfvermod framkallat. Den tyska deputeradedagen i Frankfurt, hvilken utfärdat en protest mot förbunds;tormakternas sjelfviska kabinettspolitik sh försök att tillvägabringa inbördeskrig, har, innan den åtskilts, tillsatt ett permanent utskott, bestående af medlemmar utaf folkrepresentationerna i Preussen, Bajern, Hannover, Sachsen, Wärtemberg, Baden, Kurhessen, Hessen-Darmstadt, Slesvig-Holstein, Nassau, Thäringen, Mecklenburg och Frankfurt. Bland utskottets medlemmar iro flera framstående politiska män, sålane som v. Hoverbeck, Schultze-Delitzsch, Shybel, v. Unruh, grefve Baudissin, Octken. Nebelthau, e. Bennigsen, Jacobi och Bluntschli. Utskottets uppgift synes i främsta rummet vara att på egen hand förbereda inkallandet af ett tyskt natiohalparlament, ifall Preussens förslag i denna riktning skulle stranda. ITALIEN. Enligt underrättelser från Neapel af den ls dennes, skola bersaglieri och linietrupper skickas till Tarent. Man trodde, att 25,000 man af dessa inom åtta dagar kulle der vara samlade. Det berättas, att en från Pola afgången österrikisk eskader varit synlig i Tarent. Det antages allänt, att fientligheterna mellan Italien och sterrike skola börja till sjö Man påstår, att order blifvit uttärdade om mobilisering af tio bataljoner nationalgarde. Deputeradekammaren har. antagit) Lanzas förslag att dagligen hafva två sessioner, för påskyndande af diskussionen öfver inansförslagen. FRANKRIKE. an fäster mycken uppmärksamhet vid den oförväntade ankomsten till Paris af Layard, engelsk understatssekreterare i utrikesdepartementet. Genast efter ankomsten hade Layard en lång öfverläggning med Drowyn de Lhuys, och dagen derpå audiens hos kejsaren. Just samtidigt härmed blef det bekant, att såväl kabinettet St. James som det i Petersburg — nästan mot den franske utrikesministerns förväntan — gifvit sitt bifall till kongressnbjudningen. Man antager att den engelske statsmannens besök i Paris afser att med Napoleon III öfverenskomma om de grunler, hvilka böra tjena de neutrala magerna till utgångspunkter för de blifvande mderhandlingarne. STORBRTITTANILN. En förrädisk medlem af feniska brödraskapet vid namn Warner, som tjenstgjort såsom engelska polisens spion och angifvit n mängd irländare för brottsliga stämpingar mot brittiska kronan, har i byn lovth blifvit anfallen och lifsfarligt sårad en man vid namn (Connor. Denne stnämnde blef dagen derefter påträffad och gripen af polisen. Ä Enligt den sednaste, i dessa dagar offent— 2