Llizern samma dag. Klockan led mot 6 på morgonen. Man drack sitt kaffe, betalte sina dyra räkningar, qvarlemnade till minne en svensk tidning — det nummer af Handelstidningen, som innehöll några välgrundade betraktelser öfver pastor Hallens löneförhöjning — tog sina alpstafvar i hand och ilade med munter fart utför de glänsande snöfälten. De unga nygifta, som hade mest brådtom, rullade snart på drifvan, en varning för de efterföljande. De båda svenskarne förde sina engelska damer med mycken säkerhet, lemnande dock de äldre gentlemännen då och då långt bakom sig. — Vid Rigis Taffelhaus delade sig sällskapet. Man tog afsked från en del af de hastiga, men behagliga bekantskaperna, och snart återstodo blott 5 personer på vägen till Väggis, det var svenskarne, den gamle engelske herren och hans unga dotter samt föraren. Efter ännu en timmas vandring i snöregionen, till undvikande af den kortare, men något farliga stig i snödrifvorna uti sjelfva bergsluttningen, hvilken vi beträdt på upprärden, inkommo vi på den i går mödosamt vandrade vägen. Det ståtliga hotellet Kalt-Bad, som lärer vara en vattenkursanstalt, med en herrlig utsigt öfver Alperna, passerades hastigt. Nu voro vi i mellanregionen; snön och de af frosten böjda små snödropparne hade nu försvunnit. Granskogen öfvergår till löfskog. Anländ till en högst pittoresk klippformation, som bildar en portgång, med ett ståtligt hyalf, har man passerat halfva höjden. Ännu längre ned ligger ett katolskt kapell, i hvars väggar ett och annat tusental af resande inskrifvit sina namn, trots den höfliga förmaningen öfver porten. Nu är allt den herrligaste trädgård. Nedanför ligger Vierwaldstättersjöns spegelklara yta, glänsande i morgonens ljus, endast skymd då och då af de långsamt mot alpernas toppar sig lyftande molnen. Midt emot den präktiga Pilatus, jemte hans väldiga gelikar, som nu framträda allt mera violerade, skiljda från hvarandra genom bugtiga, gröna dalgångar. Denna vandring mellan Rigis spets och ÖAnnnn SEE