Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 maj 1866, sida 3

5 tillbaka; och han skall betäcka reten. Återtåget anträddes med ett sådant lugn och ordning, att man tyckte sig se, ej en slagen armå, utan en manöver på exercisItet, så att det väckte beundran hos österrikarne. Ehuru mycket försvagad drog konungen ig blott en timmas väg tillbaka från slagfältet och slog läger på höjderna vid Bautsen, der allt saknades, isynnerhet tält och proviant. De dödsmatta soldaterna lågo på den fuktiga, bara marken, frysande och hungviga, med hängande hufvuden och missnöjda ansigten. Då kom konungen och red genom leerna, och ehuru hans inre troligen var vida dystrare än hans soldate tilltalade han dem vänligt och skämtsamt: — Kanonierer, hvar ha ni gjort ar edra kanoner? frågade han en trupp af detta vapenslag. — Fan har tagit dem under natten! 10pade en artillerist. — Nå, jag tror att vi skola återtaga dem från honom vid dagsljus! sade konungen leende. Sedan han åter hade ridit ett stycke framåt, stannade han framför en officer, betraktade honom skarpt en stund och sade derefter: — Daun har spelt mig ett fult spratt i dag; men han skall få se att jag åter qvittar med honom. Och konungen höll ord. Den 15 Augusti 1760 tänkte Daun förnya leken vid Hochkirch, men hindrades denna gång derifrån, samt blef i förening