Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 maj 1866, sida 2

AV STARTA HIINUH ÖGIUCK INeNUULUBEnIi: Die Ritter blieben; in fröhlichem Sinn Sie speisten Rindfleisch und Hecht. Die Jahre schwanden wie Stunden hin, Bis sie starben beym Rinderknecht. 50 folget dem Stern in die Höhe hinauf — Verstehet den Finn des Gedichts — Dem Berlepschen Stern in der Reise Lauf Nur folget — sonst hilfet Euch nichts! Med detta lilla poem till ära för vår värd och hans ,,pension togo vi afsked i dag vid middagstiden från vår vänliga bostad i Zirich, der vi nu framlefvat 14 dagar. Den muntra och språksamma baronessan v. R. jemte hennes milda niece Fräulein K. följde, i förening med den tjenstaktige värden, de resande från den höga norden med sina välönskningar. Efter de ruskiga och kalla dagarne följde i dag klar, dock ännu kylig luft, så att solen sken behagligt öfver den lilla staden i dalen. Zirichersjöns ljusgröna vattenspegel glänste i solskenet — de länge omtöcknade snöbergen stego fram, om ock med mattare glans, ur sina omhöljen; floden Limmat drog fram, med sin jemna men raska gång, mellan de höga, terrassformigt uppstigande husen. — I reskläderna togs det sista afskedet från en älskvärd familj, hvars lycka blifvit i dessa dagar förökad, och hvarest nu vistades en huld väninna, som med sina öfriga intagande egenskaper förenade kännedomen om svenska språket. — Ännu ett samtal rörande de schweiziska militärförhållandena med en framstående, högre förbundsofficer samt rörande möjligheten och sättet för deras tillämpning på de svenska. — Så var klockan 2 och så sutto vi åter i vaggonen för att afgå till LIUSern. Man kunde ej lemna Zirich utan saknad. Denna stad utgör ett kraftigt organ i det schweiziska sociala och industriella lifvets blodomlopp. Här har varit mycket att lära för den fremling, som reser ej blott såsom turist, för att beskåda Schweiz storartade natur, utan för att inhemta kunskap om landets andliga lf. Också anlända hit årligen många resenärer äfven för detta sednare ändamål. Serskildt har man, i sednare åren, hitkommit, för att studera undervisningsväsendet, med synnerlig hänsyn till folkundervisningen. Det är antagligt att man skall nödgas komma hit, äfven från de äkta och veritabla militärstaterna, för att studera ett försvarsväsen, som icke köpes med landets ruin, om ej förr dock när denna ruin inträdt. Det är möjligt tillika att man skall komma hit, för att studera de politiska institutionerna, ehuru det synes föga sannolikt att de som det vilja göra skola åtnjuta några resestipendier från regeringarne. — För alla emellertid, som vilja göra sådana studier, måste Zärich blifva en af de vigtigaste stationerna på resan. Snart lemna vi bakom oss bangården jemte Eschervyss Cris storartade mekaniska verkstad (å hvilken 14 lokomotiver nu äro under arbete). Så inträda vi åter i det schweiziska låglandets grönskande och leende landsbygd, med vinplanteringar på kullarnes sluttningar, små gärden mellan höjderna samt ängar med fruktträd och annan löfskog. Här och der framskymtade toppen af ett snöberg. Den lilla staden Zug ligger oändligt täck vid ena ändan af den insjö, som bär stadens namn. På södra sidan af denna sjö uppstiga höga stränder, å hvilka man erhåller en hastig blick af de olika regionerna: trädgårdarne vid bergens fot, öfvergående till ängar och betesmarker, å hvilka ligga spridda små Sennenhyddor. På bergens toppar hvilade ännu en lätt snö, som längre fram på sommaren bortsmälter, men som nu låg öfver bergskammen såsom en fin silfverstrimma. Längre bort synas dock högre spetsar; deribland framstod med sin väldiga, splittrade hjessa den nära Luzern liggande Pilatus. Dessa berg framblicka oftare under den väg, der bantåget nu ilar framåt till den mångbesjungna Vierwaldstättersjön. En lång tunnel och kort derpå ännu en; utkommen ur den sista är man ögonblickigen i Luzern. Här var ingen tid att förlora. Från bansården leda till den på andra sidan Reuss belägna gamla staden tre broar, hvaraf venne äro utaf hög ålder och egendomlig beskaffenhet. Det är långa, medj tak försedda träbroar, sirade med dekorationer, som bestå uti målningar utförda på de hjelklag, hvilka uppbära taket. Den ena oron synes vara serskildt egnad att förnerrliga LU2zerns välgörare och tappre nän. Der framställes en kyrka, under invigning; bredvid står St. Franziskus och ser mycket belåten ut. Det är också gewom hans ingifvelse, som den fromma frun Nätli (eller hvad hon hette) blifvit förnådd att uppföra denna kyrka. På en uman tafla ser man huru Luzerns borgare storma en fästning. Inskriften fördarar närmare händelsen. På en annan ramträder en väldig riddare, med mycket ånga ben. Äfven han har fått sin versiierade inskrift. Der bron slutar möter m biblisk fresko-målning, som varit måad 1433 och renoverad sednast på 1700alet. Den behöfver tydligen ännu en uppriskning. Bron framställer väl minst ett 50-tal af slika målningar. — Den andra yron återgifver på samma sätt Holbeins lödsdans. ; Det var dock ej mycken tid att se på lessa målningar; man måste skynda att wpnå en högre ståndpunkt för det skädepel, som här erbjuder sig, och en sådan rhölls å balkongen till den högt belägna sensionen Sutter, i förstaden Bruch, vidl: uzerns norra sida. Vi hafva sutit i ett par timmar på den