1. sm OM 1:1.2 are deltager i alla val, med lika medborg rösträtt; att alla de hufvudsakliga funktionärerna (med undantag af de tjenstemän, som tillsättas af de särskilta myndigheterna), vare sig på det administrativa, juridiska eller kyrkliga området, tillsättas genom menigheternas fria val (på det militära området tillsättas officersplatserna af kantonalregerimgarne eller förbundsregeringen) samt att alla valda funktionärer, med undantag af kyrkoherdarne, som tillsättas på lifstid, äro underkastade omval efter längre eller kortare tid. Vill man till de här ofvan upptagna funktionärer söka en motsvarighet inom de svenska förhållandena, så synes saken visa sig ungefär sålunda: Kantonens, stora råd motsvaras af vår riksdag, ehuru det förra tillika innesluter en väsentlig del af konungamakten. Kantonens regeringsråd med dess direktioner (departementet) och kommissioner (byråer) motsvaras af vår kungliga rådtillika utöfvar en del af konungens beslutanderätt. Kyrkooch undervisningsråder äro ett slags kollegier, af hvilka det sednare lyder mera omedelbart under chefen för undervisningsdepartementet. Statsanwaltskapet, eller statens allmänna kanslersembete. Kantonens öfverdomstol motsvaras nära af vår högsta domstol. våra län. Kretsrådet, med dess ståthållare och tvenne råd, motsvarar närmast våra ,konungens befallningshafvande, bestående af kamrerare. skulle denna motsvara våra landsting). häradsrätt. Den schweiziska kommunen erbjuder den dena. Här äro: kommunalstämma och kommunalråd, kyrkostämma och kyrkoråd äfvensom skolråd. Kommunal-ammannen torde, sagdt är, närmast motsvara vår lä Men dessutom har den schweiziska kombekant, hvarje oförvitlig medborgare är lika röstberättigad, väljer fritt församlingens pastor (äfvensom ock hans biträde) ibland antalet af qvalificerade prester, utan afseende å lärdomsmeriter, ålder eller kontoriella förslager. ora konsistorier känner man i öfrigt ej i Schweiz. Innan vi lemna den kantonala stats-organisationen, hvilken, såsom man inser, utgör i sjelfva verket den politiska och sociala enheten i Schweiz, må några spridda uppgifter lemnas rörande vissa skiljaktigheter i kantonalförfattningarne. I statsförfattningen för halfkantonen Unterwalden ob dem Wald (äfven kallad Obwalden) med en befolkning af blott kammare (ministöre), ehuru regeringsrådet åklagaremakt, motsvaras af vårt justitieKretsarne, eller die Bezirke, motsvara landshöfding, landssekreterare och lands(Om kretsen hade sin särskilta representantförsamling, hvilket den ej har, så Kretsdomstolen motsvarar närmast vår största likheten med de svenska förhällanmunen sin fredsdomare. Några regala eller patronella pastorater känner man ejl. i Schweiz, utan kyrkostämman, der, såsom 13,500 inv., hvilar lagstiftande makten hos : primärförsamlingen (Landesgemeinde), der besluten fattas genom -IIandabmehren (händernas uppsträckning), ungefär som det i fordna dagar tillgick på våra städers s. k. ,,allmänna rådstugor. Så tillgår utomdess i Uri, Untervalden nid dem Wald, Glarus och Åpenzell. Då primär-församlingen sålunda direkt utser sitt regeringsråd, är dock detta i Obwalden underordnadt ett landtråd, som består af regeringsrådet, förstärkt med en medlem på 250 själar af befolkningen. Utomdess finnes ytterligare det trefaldiga rådet, bestående af regeringsoch landtrådet, förstärkta med en medlem på 125 invånare. I Obwalden är ,romerskt-katolska religionen kantonens religion och åtnjuter såsom sådan statens fulla skydd (sicl). — Nidwalden nöjer sig med att beskydda katolska kyrkan. I denna sednare kanton är också die Landesgemeinde (primärförsamlingen) innehafvaren af kantonens suveräna makt. Denna församling utser, såsom förvaltande myndighet, landtrådet, samt dessutom följande ,, Vorsitzende Herren, hvilkas namn nu förefalla rätt besynnerliga: Landamman, Landsstatthalter, Landessäckelmeister, Polizeidirektor, Landeshauptman, Obervogt, Zeugherrn, Bauund Strassenherrn, Landesfähnrich. — I kantonen Soluthurn utöfvas folkets suveräna makt af representantförsamlingen, som här kallas kantonsråd, hvilket utser medlemmar i regeringsrådet och öfrerdomstolen, statsskrifvaren, öfveramtmännen, landammannen, m. fl., alltså rätt lika med lörichs förhållanden. Här, såsom öfverallt, vill man ej tillåta att nära slägtingar, såsom far och son, bröder eller kusiner, må sitta tillsammans inom en myndighet. Alla författningar sluta med ett kapitel om revisionen, eller förändring i författningen, hvilken gemenligen är så mycket som möjligt försvårad. Alla lagstiftare äro deri enige att anse sitt opus så fullkomligt, att många hinder böra ställas mot hvarje förändring i detsamma. — Ett konservativt element är likväl här på sin plats. De schweiziska folkmakts-staternas författningar variera alltså till sina former