lochkirchs natt). Af NINTERFELD. (Öfversåttning af Sigfrid Nyberg). En karteschkula ryckte hatten från hulvudet på fändrik Barsewisch, så att den nedföll flera steg bakom honom. — Aha, sade den äldste von Herzberg; — österrikarne vilja lära dig höflighet. Emedan du inte sjelf tar af dig hatten för dem, så rycka de den af dig med en kula! Den hederlige Hukatz skyndade fram ur tredje ledet, upptog den genomskjutna hatten och räckte fram den åt herr von Barsewisch. I samma ögonblick kom en andra karfeschkula och ryckte hatten ur soldatens hand. Hukatz såg helt förbluffad ut, stack tummen och pekfingret, hvilka erhållit en kontusion, först några ögonblick i sin mun, upptog derefter hatten, hvars ena bård var afsliten, räckte den ånyo åt fändriken och sade med ett visst trots i rösten: — Nu måste ni sätta honom på er, herr fändrik: det vore väl knäfveln om österrikarne skulle få sin vilja fram. — Mina herrar, skall jag åter sätta på mig hatten, som de kejserlige vilja hafva så gerna? frågade nu herr Barsewisch skämtsamt sina närstående kamrater, ) Se H.-T. N:o 112.