tikettfråga, hvilket är det karakteristiska — strandade alla hans bemödanden. Han hade nämligen föresla agit. att spanska flagzan skulle h ö itärbarackerna i Nalparaiso och chileniska flaggan på masttoppen af amiral Nunez skepp Numancia, och att begge flaggorna skulle samtidigt sauteras. chilenika myndigheterna biföllo detta arrangement, men den högmodige spanjoren kunde dertill icke beqväma sig. utan fordrade, att chilenerna först skulle salutera och derefter spanjorerna. När sålunda dessa underhandlingar strandat, tillällde chileniske kommendanten i Valparaiso, Vicente Villalon, på sin presidents order, amiral Nunez ett för som är icke mindre karakteristiskt. aget utgick på, att kriget skulle afgöras genom ett slags duell till s mellan spansk och chilenisk-peruanska flottorna, dock så att pansarskeppet Numancia icke skulle deltaga i striden, emedan krafterna då blefvo för olika å begge sidorna. Duellen kulle ega rum tio miles från hamnen i närvaro af Förenta Staternas eskader, hvars kommendant Rodgers skulle fungera som vittne. Amiral Nimer förklarade sig emellertid icke kunna emottaga denna utmaning och gjorde sig i ordning för bomhardementet. General Kilpatrick föreslog nu engelska och franska gesandterna, att de i nödfall skulle med våld tvinga Nuncz att draga sig tillbaka. Han ville, att Förenta Staternas örlogsskepp tillika med de engelska och franska skulle lägga sig emellan staden och spanska flottan samt öppna eld på spanjorerna, sedan dessa kastat sin första bomb mot staden. Han tillade dock, att han ensam icke ville bå ra ansvaret för följderna häraf, emedan hans regering ålagt såväl honom som commodore Rodgers att iakttaga neutralitet. men tillade, att brittiska eskadern endast behöfde lossa ett skott, för att visa sim delaktighet i saken, hvarefter Rodgers ville åtaga sig att er fortsätta stride och bortdrifva spanska flottan. Men p detta förslag vågade de engelska och franska gesanäterna och eskader-befilhafvarnc icke ingå. Sedan protester såväl från chieniska regeringen som från samtlige kon suler, bland hvilka äfven Sverges och Norges, blifvit af Nunee tillbakavisade, började bombardementet om morgonen d. 31 Mars och fortsattes i tre timmar, förorsasande stor ödeläggelse af hus och egendon i staden, men nistan ingen förlust af menniskolif, emedan innevånarne i tid hade lemnat den hotade platsen. — 2