Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 maj 1866, sida 1

C F5W Bref. (Från Iand.-Tidn:ns utgifvare.) Åiirich den 13 Maj 1866. Under det krigets åskmoln samla sig omkring Schweiz, på nästan alla sidor, så märkes här intet spår af oro. En och annan har undrat öfver att Edsförbundets regering icke utgifvit ordres till något uppbåd, i och för den italienska gränsen, men denna regering synes ej vara benägen för onödiga demonstrationer. I alla händelser blir uppbådet ganska ringa, på sin höjd en å två brigader. Det finnes nemligen här ej den aflägsnaste tanke på att Schweiz skulle lemna sin lyckliga neutralitet. Ehuru i långt svårare läge än Sverge, delar dock Schweiz med oss lyckan af att vara alldeles främmande för de tvister, som nu äro nära att framkalla dessa råa yttringar af menniskors dårskap, som kallas krig. Den republikanska statsförfattningen gör hvarje äregirig eller maktlysten sträfvan efter landvinning här till en absurdidet. Under det få nationer på jorden hafva en större krigareära att berömma sig af, så känner schweizaren dock ej till denna chevalereska vära (,,Gloire, , Ehr-gefähl, m. m.), som måste häfdas på bekostnad af rättfärdighet och nationens välfärd. Samma land, som icke längesedan egde ett vigtigt näringsfång uti främmande regenters legotjenst, har, i det man rentaf förbjudit denna tjenst, numera lagt sig med stor ifver på de borgerliga näringarne. Så har en stark växtlighet uppstått, som skjuter oupphörligt nya och kraftiga skott. Såsom sådana kan man, bland annat, betrakta de stora offentliga byggnader, som inom alla, men särdeles de större kantonerna, förekomma. Så har dels staten, dels staden Zirich, på sednare tider, uppfört byggnader för åtskilliga ändamål, som äro rentaf palatser. En sådan är lärobyggnaden för den institution, som kallas Polyteknikum, hvilken kostat kantonen Zärich omkring 3 millioner fr. (Institutionen underhålles af Edsförbundet.) Vidare ett observatorium, ett ofantligt hospital eller sjukhus, ett institut för döfstumma och blinda, ett stort skolhus, m. m., hvarjemte staden Tärich uppfört ett sypert skolhus, ett slagtarhus, som förtjenar sin särskilta beskrifning, m. m., varande tillika sysselsatt att till en kostnad af millioner bygga kloaker, för att bortföra stadens orenlighet. Lägger man härtill stätliga privathus, 4 å 5 våningar i höjden, så finner man, såsom sagdt, att här råder en frodig växtlighet, frukten af den ifver på näringarnes område, som följt på det gamla krigarelifvet. : Och jag tror ej att ,äran lider derpå, utan tvertom. Att allmän lycka är dermed bättre befrämjad, det är helt visst. Jag har, i särskilta artiklar, redogjort för den schweiziska republikens — kanske rättare: de schweiziska republikernas — statsförfattning samt derefter för dess militärväsen, beledsagande den sednare redogörelsen med några betraktelser. Med författningen sammanhänga här på det närmaste förvaltningen och, tyvärr, äfven lagskipningen. Man skulle tro, att dessa periodvis återkommande val skulle vålla ett betänkligt ombyte i administrationen, och lärer då med förvåning förnimma, att de anmärkningar, som blifvit i detta ämne framställda, gälla de förvaltande myndigheternas oföränderlighet. Der väljes, utropar en pamflet-försattare, som i dessa dagar väckt stort uppseende — ett råd eller en president för 3 å 4 år, men genom oupphörliga omval blifva de så vana vid makten, att den republikanska författningen blir blott ett fantom. Riktig eller oriktig, visar denna anmärkning, att valsystemet på intet vig verkar den ombytlighet, som man, i fråga om detsamma, antager. Det var min afsigt att redogöra äfven för det tredje hufvudmomentet i Schweiz politiska och sociala lif, nemligen dess undervisningsväsen; men sannolikt blir tiden dertill alltför kort, då skiljaktigheterna inom kantonerna äro mycket stora. Det vidlyftiga material, som ligger samladt på skrifbordet, tack vare den synnerliga välvilja, hvarmed man gått främlingen till mötes — torde sålunda få ligga obegagnadt till hemkomsten. I afseende å skolornas inredning och utrustning med åskådningsmaterial, stå Göteborgs både lärdomsoch folkskolor framför motsvarande skolor i zrich, hvilka dock gälla för att vara bland de bästa i Schweiz. Deremot har man här syperba byggnader för folkskolor, hvilka endast torde ega sin motsvarighet i Stockholm och Norrköping. Derutinnan stå vi ock framför Schweiz, att vi mera tillgodogjort oss de qvinliga läraregåfvorna. I sådana sociala frågor synas schweizarne vara ganska konservativa, hvilket förklarar att ett ej ringa mått af s. k. Zopf(hårpisk-väsen) ännu vidhäftar deras institutioner och administration. Äfven framstående bildningsmän hafva 2 — Lr PP 1 2 86