blir den gnista, som kommer att tända krigsflamman. På möjligheten af en kongress tror ingen, så mycket mindre som Frankrike denna gång visar sig mycket likgiltigt för planen till en sådan. Från Dresden skrifves d. 5 Maj: Vår regering är betänkt uppå att, så till sägandes, militäriskt utrymma Sachsen, för att i händelse af krig icke låta någonting nämmvärdt falla i preussarnes händer. Man tager för gifvet, att om preussarne inmarschera, skall sachsiska armöen intaga en fast ställning i bergstrakten kring Annaberg, Schwarzenberg, Freiberg och Zwickau, för att hålla förbindelsen öppen med Böhmen och i nödfall draga sig dit. Alla förråder i tyghuset, pontonoch kanonmagasinen härstädes bortskickas, såsom man tror, till Annaberg. Ammunition tillverkas ifrigt i de kring staden belägna laboratorierna. Infanteriet är ännu icke bragt till sin krigsnumerär, men med de korta afstånden och snabba förbindelserna kan det felande manskapet inom få dagar vara samladt. Deremot är kavalleriet, ända till och med sjette åldersklassen under fanorna och fullrustadt för ett fälttåg. Detsamma gäller om de tio batterier artilleri (hvartdera på 6 kanoner), som Sachsen kan uppställa. Sjukvagnar äro bestälda och sanitetskompaniet inkalladt. Det heter, att kronprinsen och prins Georg gjort sin privatförmögenhet disponibel och afsändt den till engelska banken. Att man under långa veckor tänkt på möjligheten af krig bevisar följande omständighet: På bangården i Prag stodo åtta, af en dubbelpost bevakade waggoner, innehållande omkring 3 millioner thaler i silfver. Förliden vecka bragtes dessa summor i fraktvagnar tillbaka till finansdepartementets köllarhvalf. Den bebudade nya emissionen af österrikiska sedlar med tvängskurs, till ett nominelt värde af 150 millioner floriner, har nu egt rum. Från Wien telegraferades d. 7 Maj: Hela armåen mobiliseras. Nordarmeen koncentreras hel och hållen vid sachsisk-böhmiska gränsen. ITALIEN. Öfver hela landet spridas upprop från Garibaldi och Mazzini till ett krig, om hvars oundviklighet man nu icke längre tWwistar. De från södern afgående trupperna ersättas af de i norra Italien mobiliserade 30 bataljoner nationalgarde. De neapolitanska nationalgardena hafva äfven erbjudit sin tjenst och skola förläggas till Toskana och norra Italien. Till Lamarmoras armekår, som är förlagd omkring Ferrara, har prins Humbert afrest, för att taga befäl öfver sin division. Utom Lamarmoras och Cialdinis kårer skall i Piemont en tredje armekår bildas, öfver hvilken man påstår att Garibaldi skall hafva befäl, och under honom skulle kommendera Bixio, Cosene, m. fl. Garibaldi skulle, nu som 1859, stå under konungens öfverkommando, och så snart kriget utbryter skulle Lamarmora blifva chef för generalstaben samt någon annan öfvertaga hefälet öfver hans armkär. Som man torde påminna sig strida dessa uppgifter mot de föregående om Garibaldis blifvande användande i det förestående kriget, och äfven nu uppgifves i en korrespondens från Florens, att Tyroler-Alperna skola blifva skådeplatsen för hans krigsoperationer. Prefekterna hafva utgifvit proklamationer, i hvilka folket uppmanas att afhålla sig från sådane demonstrationer för kriget, som på sednaste tiden förekommit. , Italia anmärker också ganska riktigt härom, att dylika demonstrationer numera äro öfverflödiga. Det italienska folket vet mycket väl, att man icke intager fästningsfyrkanten med sådane demonstrationer; det vet alltför väl, att ställningen är i hög grad allvarsam och att dess hela förhållande bör motsvara en sådan ställning.Den bourbonska reaktionen gör sig stora förhoppningar om resultaterna af det förestående kriget. Exkonungen af Neapel samlar i Rom ånyo omkring sig sina trogna samt ställer sig för öfrigt så som skulle han rätt snart som segerherre intåga i sin förra hufvudstad, naturligtvis under skydd af österrikiska bajonetter. Angående österrikiska flottans och handelns i Triest ställning skrifves från sistnämnde stad: ,,Med den från Smyrna den 30 April komna ångaren bekräftas det, att i golfen vid Tarent befinner sig den under konteramiral Vacca stående eskadern, bestående af 14 krigsfartyg, af hvilka tre äro pansarskepp. I Korfu ligga italienska pansarfregatten Principe di Carignano och en avisoångare. Man ser deraf, att italienska flottan redan i denna stund beherrskar ingången till Adriatiska hafvet, som har sin minsta bredd mellan Korfu och Cap Otranto. Konteramiral Paeca känner noga till kusterna och farvattnen der. Förliden vinter genomreste han noga de istriska, dalmatiska, joniska och albanesiska kusterna. England har för närvarande endast ett fartyg i Adriatiska hafvet. der samlar sig i golfen vid Spezzia cen vida större sådan under befäl af amiral Persano, och om än vår flotta kunde göra Utom konteramiral Vaccas eskaunderverk af tapperhet, kan den dock ickes kämpa mot en sådan öfvermakt. atsigter på några fördelar till sjös, äfvenHärafs vill synas som Usterrike icke hade stora som att den italienska landtarmöen skalll. inna ett kraftigt understöd af sin förträffiga flotta. Lombardiska karabiniererna hafva af regeringen begärt att så bilda en skarpskyttekär, i hvilken endast sådane skyttar skulle få inträde, som erhållit priser vid 4