Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1866, sida 3

taår -mVar Blandade ämnen Spelväsendet i Paris tilltager allt mer och mer, och antalet af tvetydiga hus, i hvilka små damer plocka hederligt folk under foregifvande att der blott spelas mellan förtroliga bekanta, tilltager beständigt. Forut fonnos tre eller fyra sådana ställen, nu uppraknar man trettio eller fyratio. Man går dit, arrad af en bedr.gl. ning, i hvilken det är a om soirce; man sinner der två fruntimmer, j t, men g fenderfliga Spelbordet är iordningstildt, altaret : igt, och offret, krönt med bankosedlar, det är den e manad af en vacker ka spelarne blanda deri. och tvåtre timmar sednare år skåjmstrcket utferdt: ni är plundrad. — Var på din vakt. o yngling. som reser till Paris fli ka; par iet b En installation är 13524. IIuru egendomligt och beqvämt prester des, eller som vi nu å installe ade: n A såsom församlingen rare, 1 talet 1524, kan emtas af foljande En atkomling af ätten Barnekow hade sökt och blifvit pr ts till församlingens lårare på Ri en ö nära Pommerska vallen. Han hette Johan v. Barnekow, nu skulle han invest as, som det då hette, af Ine, som bodde på slottet Draxholm i Daun och hade i Roeskilde sitt domkapitel. Forsamlingen hette den helige Filippi och Jacobi kapellfö ling Sthreij. Men som hvarken den amagne forsamlingsherden Johan v. Barnekow eller biskop Lago Urne ville företag och vådlig sjöresa ifrån lugna bi en besvärlig opssäte, så fann den fintlige Lago Urne på a eget och beghet och a resa till sin illfalle dej qvämt sitt att fullgöra 4 u skona den nye herden från a till dess han fick lägi till. Men som han icke trodde sig till att uppenbart fela mot kanoniska lagen och ådraga sig en bannstråle ifrån den mäktige och förfirlige mannen, som i Rom satt och höll Petri nycklar och kunde öppna portarne till skarseldpålen for olydige tjenare — så — nå hvad gjorde han för att upplylla allan råttfardighet. såsom en påfvens lydige tjenare? Jo han fann IIan vidialade en ma om det var en kapitelman, eller en diakonus. eller en pedell. derom står cj skrifvet. Nog, denne mannen sände den gode Lago Urne till Sthreij på Rägen med sin -heliga biskopemessa-. Nar sändead och stalle ankom till beågon der. som mannen i biskopens st: d stämd ort, så skulle han v sentera den fråm den heliga -Mössanoch dermed hade de iastallerad och den open hade fyllt pligt. På detta enkla sätt kom den fr pastorn Joh. nekow i ett fullkomligt åtnj tande af alla de tigheter, inkomster eller emolamenter, som åtfoljde och voro förknippade med Sys: Den utsände framlomnade derjemte ett af biskopen på latin skrifset embetsbref. hvilket tjenade till saker fullmakt för herden. Ett p En hederlig danneman inkom häromdagen till en af stadens läkare med sin hälft, hvilken hårdt anfiktades af tan: något parlamenterande beslöts, att tanden skulle utdragas, och hustrun utpekade mycket noga corpus delicti för doktorn, som genast expedierade densamma, Men sedan hustrun hunnit hemta sig efter den hårdhändta operationen, kom hon underfund med, att den värkande tanden innu satt qvar, och att hon for doktorn utpekat en Hon z dock ingalunda hugad att i are en opera ad han var skyldig .för beiret. — En rdr upplyste doktorn. — -Men om doktorn nu skulle ta ut den andra också; hvad skulle det då komma att kosta? — Åh, det kan å gå for samma betalni svarade den medgörlige likari Detta lockande anbud blef alltför nde herdens person och Ilforetradarens hu rande herden bli Ba Fo danneman stande den ekonomiske bonden, och nu fick hustrun, som stretade emot af alla krafter, bums lof att sitta ned på stolen igen, och — det halp len måste ut, äfven den. icke — den andra tar Pet förvirrade svinet. 2 h: blifvit ber lIt af en i Amer kare: Han hade en st kom in i en åker och der anstäl lis att det på ng tid blef möjligt att u 1 Het, der h sig in Uan unde n intet hål, hvarig ret möjligtv unde bana sig väg. Slut tog han sig en ; att hålla vakt öfver och var då så lycklig att finna gåtans Det låg nemligen på ett ställe en ihå ig stor stock ler stam af ett större träd under gärdesgården på så sätt, att den ena ändan var utanför och den an innanför, och huru förvånad blef ej mannen vid att se det kloka djuret krypa in i den ihåliga tammens ena ända och ut i den andra. Djuret inkom genom denna tunnel ganska lätt i den förbjudna åkern, men hade alltid varit så listigt att lätsa som om det ej kände denna väg, då det utjagades. Han jagade nu såsom vanligt svinet ut genom grinden, tog derpå med sig en karl och drog stocken alldeles utanför gärde ården, igenstängde hålet och ställde sig på utkik för att se hvad som kunde komma att hända. Det varade ej heller ge förrän sug återkom och, utan att bemärka förändringen, kröp in i håle utkom i stockens andra ända. Men huru föj nad blej den ej vid att varseblifva, att hon ännu anför gärdesgården? IIon stod och lerefter gick hon tillbaka och kröp ännu en gång genom stocken från håll. Samma resultat. Ilon står åter och en stand och försöker derefter ett nytt per nemligen nu in i stocken från motsatta hållet och kommer ut der, h hon förr var van att gå in. : per. Nu faller hon i djup gar öfver detta problem och gå omkring stocken, men Kon sultat, att problemet var obe experiment farligt: ty hon skakade på hufvud utstötte ett kort rpt grymtande och kilade derpå bort. som om ett koppel hundar vari hälarne. Egaren säger att det var yiter att betrakta hennes hufvudbry och be apps samt hennes experimenier och f er, att suggan aldrig sedan visade n nga genom gärdesgården. n sgården, men fan 2 ndande Ilan gon lust att int