Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 maj 1866, sida 2

Article Image
Dagens post. ITALIEN. Från Milano skrifves: , Vid första kallelse skall hela den lombardiska ungdomen ställa sig under vapen. Menotti Garihaldi har skrifvit till öfverste Missori, att han i Lombardiet räknar på 20,000 ynglingar; Missori svarade, att både gubbar och barn skola ställa sig till hans förfogande. Många komitåer bildas för att understödja de frivilliga kårerna. En korrespondent till ,,Journal des Debats skrifver från Florens: , Efter sessionen i deputerade-kammaren, om utomordentliga anslag för rustningarne, kan man så godt som anse kriget förklaradt och hvarje ögonblick vänta att det bryter ut. Ehuru ministören önskat krig och varit förbered derpå, har den hållit sig tillbaka så länge som möjligt. Men nu är det omöjligt att gå tillbaka till status quo; alla sinnen äro lifvade för kriget, som är ytterst populärt. Hvar och en är öfvertygad om, att det icke finnes något annat medel för att få frågan afgjord. Massorna äro i rörelse; det är ingen möjlighet att nu gå tillbaka. Från ingendera sidan kunna koncessioner göras innan två eller tre hataljer blifvit levererade. Utskrifningen för flottan har visat så lysande resultater, att, bland annat, i Genua icke allenast alla inkallade, utan äfven 116 frivilliga inställt sig. FRANKRIKE. Som vi nämnt, fick man genom Rouhers sednaste tal i lagstiftande församlingen ingenting veta om regeringens innersta tanke i afseende på de åtgärder, som ett utbrytande krig kunde föranleda: franska regeringen till. Detta tal har också satt börsen i Paris uti ytterligare förskräckelse. Ett yttrande af statsministern, , att franska regeringen förbehåller sig full frihet att handla, har väckt stor oro der. Bland de talare, som under denna diskussion yttrat sig, torde främst böra nämnas Thiers, som i ämnet i fråga vidhåller längesedan föråldrade åsigter. Tyskland, försvagadt genom att upplösas i en mängd småstater, utan någon egentlig öfverhöghet, är Ludvig Filips ex-ministers yttersta mål och denna lära predikar han nu som förr, med lika stor ifver, på samma sätt som Richelieus ambassadör vid Wöstfaliska freden.

8 maj 1866, sida 2

Thumbnail