målning, utaf högsta effekt. Der ligger g en död man på golfvet invid en dyrbar f bädd; en hög gestalt, som krampaktigt d pressar hatten mellan sina fingrar, betrakit tar dystert den döde. Det är astrologen Seni, som inträdt i Wallensteins sängkam-If mare och finner honom dödad. Behand-O lingen af dagrarne och koloriten i öfrigt.t äfvensom ock sjelfva kompositionen erin-: ra lifligt om den store belgiske målaren I Gallait; men mästaren här heter Piloty, ! som ännu lärer vara helt ung. Han har t då också helt visst en stor framtid. —48 Schorns syndaflod och Kaulbachs Jerusa-A lems förstöring äro kolossala målningar,s upptagande kanske ett hundratal af sigurer i kroppsstorlek. Den sednare målmingen är mycket komponerad, i det Kanl-j bach velat här tillika allegorisera. I öf-Il f 1 ( ; i rigt intager Hess ett framstående rum i detta galleri. Som sagdt: den moderna tyska målareskolan — ty här finnas blott få taflor af främmande hand, bland hvilka den enda af engelsmannen Wilkie, somjl finnes utom England — har här visat att 1 den kan med heder stå bredvid de gamlal1 berömda mästarne. S De båda Pinakothekerna äro byggdas särskilt för deras ändamål, och man bordels då antaga, att de skulle vara särdeles utmärkta. Så är dock ej händelsen. Isyn-I nerhet lider det gamla af en högst otill-si sredsställande belysning, en svårighet, som 1 man ännu förgäfves sträfvar att öfvervinna. Att man nu börjat sänka taflorna Il från den omättliga höjd, som de förr in-nehaft, är en stor fördel. i Men museer blifva dock museer, ochsI det är visst att de ej skola kunna på längden tillfredsställa skönhetssinnets kraf. Blott denna mängd af olika taflar vållar!, oundvikligen att intresset slappas, så att man ; slutligen går likgiltig förbi målningar, som i man eljest skulle hafva beundrat. Den andliga reflexen (om uttrycket tillåtes) från !; den ena taflan till den andra förvillar ocheÖ förvirrar intrycken. Dessutom har ju oljemålningen härmed frångått sin uppgift att utgöra en skön prydnad för menniskans if boning, en vägg-, takeller dörrmälning. 1 Nu fyller man väggarne i museerna medi, dylika målningar, utan afseende på deras infattning eller inre sammanhang, likasom vi göra i smått uti våra rum. Detta skall helt visst en gång betraktas såsom bevis på en barbarisk smak. Jag kan ej säga huru det borde vara! annorlunda, men föreställer mig, att den rätta uppställningen af oljemålningar ligger deri att de placeras under samma omständigheter för hvilka de blifvit beräknade. De stora religiösa taflorna fordra således kyrkan till utställningslokal, med ) de djupa infattningar, som här förekomma. Den stora djurmålningen eller Stilleben s passar för matsalen; landskapet och vissa! figurmålningar för salongen; genrebilden för kabinettet. Ville man alltså visa t. ex. den nederländska skolans genremålningar 1 i deras rätta dager, så borde man införal, dem i ett holländskt rum trån denna tid, med hela dess anordning i fråga om möble-I ring, belysning, m. m. I samma rum bor1 6 s — de ock stå på sina behöriga hyllor eller i sina skåp de dyrbara pokaler 1 ädla metaller eller glas, som tillhöra denna tid, i stället för att sådana dyrbarheter nu samlas i andra museer, med en lika barbarisk sammangyttring. Anordningar af detta slag eller i denna riktning blefve tillika af det högsta kulturhistoriska intresse. Denna åtrå att sammandraga till statseller enskilta museer alla ett lands konstskatter eller andra dyrbarheter har gagnat, i det derigenom många föremål blitvit räddade undan förstöring; men den har på samma gång medfört flera olägenheter och bland dessa just de ofvan antydda. De anordningar, hvarom jag talat, skulle sannolikt ej heller blifva kostsammare än dessa storartade och dock alltid i tråga om ändamålsenlighet misslyckade byggnader. Jag kan ej lemna Mänchen, utan att yttra några ord om en annan gren af dess konstverksamhet, som har förvånat mig, det är porcellänsmåleriet. Den som går in i hr H. Wimmers försäljningsmagasin vid Teatiner-Strasse möter der en anblick, som skall väcka hans beundran. Här äro nemligen på porcellän återgifna de förnämsta kända kostverk, såsom Rafaels och Murillos madonnor, Correggios Magdalena, de första nyare målares verk, m. mI., uppå ett mästerligt sätt, i det afbildningarne äro utförda af de bästa artister, hvarefter sjelfva materialet och behandlingen gifvalc åt målningarne en glans och genomskin-e lighet, som målningen på duken aldrig s1 kan ernå. Också säljas dessa arbeten tilllg alla länder och till ganska höga priser.a k 0 — 2—2—25SL — — — — — — — — ——2 —— -t——— — 5r, Jag hoppas att man skall snart i Göteborg få se några vackra profver på detta effektrika mälningssätt. — Äfven Mn-f chens glasmålning, hvarpå profver finnas ill den största mångfald hos Franz Steiger-t walds Neffe, Bazarund Gallerie-Strasse, å intager ett högt rum uppå området af den f industri, som afser att med sig förena den s3 sköna kosten. O Resan från Mänchen till Schweiz gårsl åter öfver Augsburg. Färden derifrån går t genom det sydliga Bajern. Lanskapet före-c ter här en karakter, som är ganska liklr vissa delar af Sverges, t. ex. Westergöt-)h