Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 maj 1866, sida 3

— Sökt afsked. Hr justitiekanslere m. m. N. S. von Koch har till K. M:t in gifvit ansökning om afsked med pensior . — dJustitie-ärende. Sedan K. M:t genor kungörelse den 29 Augusti nästlidna år förordna att alla de, vare sig menigheter, allmänna inrätt ningar, tjenstemän eller andra personer, hvilk ansåge sig ega grundade anspråk på ersättnin for förlust, som tillskyndats dem derigenom, at böter, uti hvilka de tillförene åtnjutit andel, nu mera enligt nya strafflagen helt och hållet tillfall kronan, borde före den 1 Mars innevarande å sig till utbekommande af sådan ersättning i före skrifven ordning anmäla, och numera åtskillig sansbkningar i berörda hänseende blifvit, enlig föreskriften i nämda kungörelse, af K. M:s veder börande befallningshafvande tillika med egna ytt randen deröfver till K. M. insända; så har vid pröfning häraf, den 13 nästl. Mar: K. M. på sätt riket: nder i deras underd velse den 21 Okt. 1863 angående detta ä ört, väl ansett det icke vara en ovilkorlig följ ttvisans och billighetens fordringar, hvarker att ifrågavarande ersättningar blefve vid viss tjenstebefattningar fasta längre än under de inne. hafvares tjenstetid, hvilka tillträdt sina befattningar före den nya strafflagens trådande i verket eller att de för all framtid skulle tilläggas kommunerna, eller att allmänna inrättningar skulle förklaras dertill berättigade; men då, hvad först angår tjenstemännen, cj allenast för en stor del af allmänna åklagarn af justitiekansleren är vordet framhållet. ifrågavarande bötesandelar utgjort en väsentlig del af deras aflöning, som icke skulle utan motsvarande ersättning kunna dessa befattningar fråntagas, med mindre än att möjligheten af deras framtida tillsättande äfventyrades, an äfven många domareoch andra tjenstebefattningar, hvilka hittills andelar af ifrågavarande slags böter tillkommit, för närvarande äro så svagt aflönade, att någon minskning i deras inkomster icke skäligen syntes böra ifrågasättas, samt särskiljandet af de befattningar, för hvilka någon ersättning för mistade bötesandelar måhända icke för all framtid är ound lig, lämpligen icke kan ske annorlunda manhang med det förslag till definitif reglering, hvarom rikets ständer gjort framställning; då, i fråga om kommunerna, rikets ständer funnit billigt, att dessa, åtminstone intilldess de hunnit att med afseende på de nya förhållandena vidtaga förändrade anordningar för sina penningebehofs reglerande, bibehölles vid förut varande, af bötesandelar beroende inkomster; och då af rikets ständers uttalade förutsättning, att sådana allmänna inrättningar, som fortjena och behöfva understöd af staten, skulle erhålla detta under en lämpligare form än ifrågavarande ersattningsanslag, synes följa, att samma ersättning icke bör dem fråntagas, förrän frågan om behofvet af direkt anslag hunnit pröfvas; har K. M. funnit skäligt, att alla de ersättningsbelopp, som af K. M. för mistade bötesandelar varda bestämda efter de af rikets ständer faststälda grunder, skola utgå tillsvidare och intilldess den af rikets ständer begärda reglering kan åstadkommas eller annorlunda förordnas; dock att, derest ersättning sålunda kommer att tillfalla någon tjensteman, hvilken blifvit till sin befattning: utnämd, efter det nya strafflagen trädde i verket, icke på nämda ersättning må grundas anspråk att jemväl vid en framtida reglering varda dervid biehållen. ö För öfrigt — och jemte det K. M. ansett någon ersättning för de bötesandelar, hvilka enligt förut gällande bestämmelser tillfallit målsegare och angifvare, icke, såsom hvarken af billigheten påkallad eller af rikets ständer afsedd, böra ega rum; likasom K. M. funnit ersättning icke kunna medgifvas för sådana bötesandel: som åklagare fått uppbära till följd af åtal utfördt efter serildt förordnande utom ordinarie tjenstgöringsikt, eller för sådana bötesandelar, som vederande mistat, icke derför att böterna numera tillfalla kronan, utan iföljd deraf att dessa böter ålagts för förseelser, hvilka numera icke äro med straftpåfoljd belagda — har K. M. i nåder forordnat: att, till vinnande af mera enkelhet, ersittningsbeloppen bestämmas endast i jemna tal af riksdaler, under iakttagande att, på det ingen må derigenom blifva i sin rått lidande, ersättningsbelopp, som eljest slutar å blifver forhöjdt till närmaste riksdalerstal deröfver; att ifrågavarande ersättningar skola utgå för åren 1865 och 15866 af influtna eller inflytande bötesmedel samt för år 1867 af det till änvf rikets ständer anvisade förslagsanslag: eende å det stora antalet af serttningsbeloppens ut1 gång hvart år synts bör ske för år i tf dera af åren 1866 och 1 nads ingång; samt att, med iakttagande af de sålunda i at på utbetalniugarnas verkställande gifna föresk ter, Kongl. Maj:ts och rikets-statskontor hade att vidtaga den åtgärd, som erfordrades, på det att ersättningsbeloppen må komma vederbörande tillhanda. — Lappmarksförsamlingarne. Med anedning af K. M:ts befallningshafvandes i Westerbottens. Norrbottens och Jemtlands län gjorda framställningar om bidrag af allmänna medel till bestridande af nästl. års fattigvårdskostnader inom nämnde läns lappmarksförsamlingar, har K. M:t för berörda ändamål beviljat nedanstående belopp, nemligen för Westerbottens län 540 rdr, för Norrbottens 900 och för Jemtlands lan 1,S51 rdr 17 öre, att utaf anslaget för fattigvården i allmänhet utbetalas. — Svenska fornskriftssällskapets arbeten. Uppå gjord ansökning har Kongl. Maj:t den 20 nästl. April tillåtit, att 300 exemplar af 1865 års samling af Svenska Fornskriftssällskapets från trycket utgifna arbeten, innefattande 44:de och 15:te häftena, må, på sätt med de förut utkomna irgängarne egt rum, för statens räkning inlösas med 3 rdr 50 öre exemplaret; kommande det härill erforderliga belopp, tillsammans 1,050 rdr, att utbetalas utaf det för berörda ändamål af rikets ständer beviljade anslag. — Nytt representanthus. Statsutskottet efter December 1 har i sitt utlåtande, som till rikets ständer aflemnats, tillstyrkt den af K. architekten Abom jemte byggmästaren Hallström uppgjorda plan till påbyggnad och förändring af rikets ständers och f. d. UHebbeska husen, för att der tillsvidare kunna inrymma riksdagens båda kamrar och archiv jemte klubbrum. Kostnadsförslaget upptager en summa af 150,525 rdr 11 öre. Enligt förslaget skulle första kammarens sessionssal, omfattande hela den lokal, som nu af borgareståndet begagnas, erhålla en längd af 60 fot, en medelbredd af 40 fot och en höjd af 28 fot. Golfvets yta i detta rum blefve alltså 2,400 qvadratfot och rummets innehåll 67,200 kubikfot. Andra kammarens sessionssal, omfattande de rum, som nu af bondeståndet begagnas, kommer att hålla i lingden 69 fot, i bredden (på salens midt) 44 fot och i höjden 28 fot, motsvarande en golfUa af 392 36 avadraffof och ett knhikinne