Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 maj 1866, sida 2

vetCLLR-(L1111I4—141 7Y7 ASRNS1Å: skulle ega rum under eftermiddags-s nen den 1 dennes. Enligt , Corriere Ita-I. liano har i inrikesministåren allt blifvit sh förberedt för nationalgardens mobilisering. Italia skrifver: -lla illusioner äro svunna; så otroligt det låter, så i ögoen fallande är det, att Italien direkt hotas af Österrike. Berättelserna från Venetien lemna intet tvifvel qvar i detta afseende. På österrikiska området vidtagas icke allenast alla vanliga åtgärder för ett stort krig, utan tillochmed särskilda anordningar för en öfvergång öfver Po. Det är således på hög tid för Italien att skrida till handling. Osterrikes besittning af Venetien har alltid varit en stor fara för Italien, som nu är ökad genom de utomordentliga och otillbörliga rustningarne. . Quos vult perdere Jupiter dementat! Allal: tidningar tillropa regeringen ungefär så ! här: ,, Ve regeringen, om den låter öfver! aska sig, och trefallt ve öfver den, om, den låter tillfället gå sig ur händerna! : För att beteckna den närvarande sinnes-j l 1 — — A— — OD stämningen i Italien, anse vi oss böra anföra följande korrespondens derifrån: Österrike har af passion eller obetänksamhet utvidgat sin tvist med Preussen till en europeisk komplikation; detta synes nu tydligen. I sitt öfvermod har det kastat stridshandsken mot Italien, som icke skall vägra att upptaga densamma. Cialdini. Pelitti och Durando hafva inträffat) i Florens. De permitterade inkallas och krigshären skall inom kort vara bragt till 350,000 man, under det man beräknar, att Österrike i Venetien har 160,000. — Frankrike, som hittills genom fredliga rådI slag sökt stäfja Italiens otålighet, skall undanhålla sig från all inblandning, då det noga inser, att Italien icke kan lemna Österrikes rustningar obeaktade. Men det farligaste i situationen är: Italiens financiella och politiska ställning tillåter det icke att låta sina trupper marschera fram och tillbaka för roskull. Har Italien en gång rustat, så är en afväpning, utan något vunnet resultat, till nästan lika stor skada, som ett förloradt fälttåg. Med den nuvarande ministerens afträdande skulle utan tvifvel ingenting vinnas. Troligen skulle den efterträdas af en ministere ur aktionspartiet, hvars lösen skulle blifva: ,krig till hvad pris som helst! Statens kredit har större skada af det närvarande tillståndet än af ett öppet krig. FRANKRIKE. .Constitutionnel innehåller en ny, af Limayrae undertecknad, halfofficiel artikel, i hvilken det åsyftas att göra Frankrike oansvarigt för ett utbrytande krig. , Visserligen har konflikten redan antagit beklagansvärda proportioner, men ännu har ingen krigsförklaring följt, och de olika parternas farhågor för det tunga anssvar, som skall drabba den anfallande, äro ännu icke försvunna. Man rustar visserligen, ju mera hvar och en tror sig hotad, men ännu har ingen fattat besluI tet att börja fiendtligheterna. Denna ställåg lemnar ännu alltid en dörr öppen rådslag och utjemning af striden. Men ulle det detta oaktadt komma till krig, i ; förklarar Frankrike högtidligt, att det r något ansvar härför. Frankrike arken inveckladt i tvisten eller har jnågon tanke på krig. Det skall derför blifva fullkomligt neutralt, liksom det för sig vetat bevara fullkomlig frihet att handla, och i intet fall skall det mot sin vilja låta rycka sig in i förvecklingarne. Sedan Frankrike efter det sista kriget i Italien lemnat ett slags tyst garanti för, att icke Italien skulle infalla i Venetien, synes det nu hafva för plan att följa en helt annan politik och gifver Österrike endast sväfvande svar på frågorna i detta afseende. Kejsar Napoleon tager allt mer och mer de politiska trådarne i sin egen hand. De nyaste befallningarne till ambassadörerna i Florens, Wien och Berlin hafva direkt utgått från kejsaren sjelf, alldeles som det skedde straxt före det sista italienska krigets utbrott. Man omtalar, att kejsaren icke anser Drouyn de Lhuys såsom passande till krigsminister under den närvarande situationen, och Benedetti förmodas vara utsedd till hans efterträdare. Som vi förut nämnt, öppnades expositionen af nu lefvande konstnärers målningar i industripalatset i Paris den 1 d:s. I konstnärligt hänseende säges denna exposition nästan stå efter de sednaste årens. Tre målningar reta emellertid nyfikenheten i hög grad. En målning, föreställande Kleopatra, var beställd af en hög dame; men då hon ansåg den fordrade summan, 40,000 francs, alltför hög, så har taflan blifvit osåld. En annan tafla, af R. Fleury, föreställer en afrättning i Polen. En grupp af män, qvinnor, munkar och barn vänta döden af ryska soldater, hvilka rikta gevären mot dem. En tredje tafla, som äfven väckt uppmärksamhet, föreställer en flodöfvergång vid Fromentin. I Aix hafva eleverna i Tecole des arts et måtiers tillställt oroligheter, för hvilkas undertryckande trupper måst begagnas. 20 unga personer blefvo häktade. Efter Marsaults död har prinsessan Mathilde icke haft någon chevalier dihonneur. Det säges att general Mellinet, chef för nationalgardet i Paris och en af det andra kejsardömets tappraste generaler, skall utnämnas dertill. I nästa Augusti månad kommer ett möte att ega rum i Amiens af ombud från alla lärda sällskaper i Frankrike. i Dagens post. ITALIEN. I Florens och Palermo hafva befolkningarne gjort demonstrationer för krig, vid hvilka entusiastiska lefverop blifvit höjda för konungen, Garibaldi och krigshären. Från Florens skrifves: ,, General Garihaldi väntas hit. Konungen har skickat.