begagnande, hvarigenom då skolat komma under öfvervägande de svåra olägenheterna för rörelsen i hamnbassinen och på strandgatan, hvilka otvifvelaktigt skulle komma att härflyta af en under vattnet långt framsträckt sluttande bidd, som vid fartygens förflyttning i närheten deraf alltid skulle kringgås, och hvilka förhållanden, efter Bor skapets Åldstes förmenande, måst föranleda vägran till hvarje dylik inrättning; att dessa skäl, vid närmare granskning, icke voro hållbara: att hr Keiller icke underlåtit att fullständigt och upplysande beskrifva sättet för slipanliggningen, då han inför Drätselskommissionen, långt innan han erhållit den rättighet som man nu sökte betaga honom, förevisat ritningen, uppgjord af stadens egen ingenior och arbetschef; och, om hans ansökning kunde komma till rätta, vore nästan säker på att den skulle tydligare, än de utdrag deraf som Magistratens protokoll af den 26 Mars 1844 lemnade, skingra hvarje anledning till advokatyr i denna sak: att, fastän den numera ej vore till finnandes, hvilket vore Magistratens men ej hr Keillers fel, meningen med hr Keillers ansökning dock ej kunde vara det ringaste tvifvelaktig, såvida saken finge bedömas med ledning af sundt förnuft; att hvad beträffade de svåra oligenheterna i hamnbassinen, som skulle uppstå derigenom att den sluttande bädden långt framsträcktes under vattnet, så vore detta ett fullkomligt misstag; enär, till följd af slipens lutning genom den 80 fot breda gatan, — en vida större bredd än som ritningen angåfve och som vid dess uppförande varit ämnadt — slipen vid kanten af kajen måste komma att ligga minst 15 fot under vattnets yta, och således fullt ut så djupt som elfvens nuvarande djuplek invid kajen, hvadan någon utbyggnad af hinderlig beskaffenhet för trafiken i hamnbassinen ej forefunnes; att deremot. om man kunde tänka sig en så förvänd tillställning, som att fartyg skulle lyftas upp på kajen eller derifrån ned i sjön, det vore tydligt att detta ej skulle kunna ske utan ofantliga hinder både för trafiken å gatan och rörelsen i hamnbassinen; att således ej ringaste skäl funnes för stadsmyndigheternas och Konungens Befallningshafvandes vägran att tillåta hr Keiller utföra slipanläggningen efter den ursprungliga planen, hvilken i hr Keillers omförmälda af Magistraten beviljade ansökning otvetydigt blifvit angifven och genom den infor Dratselkommissionen forut uppvisade. ritningen åskådliggjord; utt, då hr Keillersåledes obestridligen, genom Magistratens beslut af den 11 Januari 1544, hyilket såsom icke ofverklagadt vunnit laga kraft, utan någon inskränkning blifvit berättigad att i enlighet med åberopade ritningen anlägga oftanämnda slip; hvadan vederbörande varit skyldiga: att vid gatans anläggning lemna en för slipen erforderlig öppning; hr Keiller yrkade att Kongl. Maj:t, med upphäfvande af öfverklagade utslaget, täcktes berättiga hr Keiller att få verkställa den genomskärning af a och kaj, som, enligt hvad omformäldt blifvit, vore för slipens anläggning: nödvändig, utan skyldighet för hr Keiller att bekosta omläggning af kajen eller den derför möjligen erforderliga nya rist; hvaremot hr Keiller, utom de åtaganden som innehöllos i Magistratens protokoll af den 14 Juni 1844, ytterligare forbunde sig att i all framtid i behörigt skick underhålla den föreslagna jernbron ofver oppningen i gatan. äfvensom att för fullgårandet häraf ställa. nöjaktig sikerhet medelst inteckning eller borgen; att herr Keiller öfverlemnade denna för honom vigtiga sak till Kongl. Maj:ts bepröfvande, i den: öfvertygelse och förtröstan, att Kongl. Maj:t icke skulle tillåta, att den enskildes rätt så förnärmades, som här varit händelsen; att herr Keiller i närmare 30 år här idkat en gagnelig industri, som, efter hvad han vågade påstå, varit moder till den, som i andra grenar — dan uppspirat; att herr Keiller härunder sysselsatt tusentals arbetare, hvilka danats till de oljka yrken, för hvilka en mekanisk verkstad utgjorde den bästa praktiska skola: ö att för en sådan verksamhet. hvars värde man här föga uppskattade, herr Keiller endast begarde det skydd, som lagen til ikrade hvarje medborgare, och att icke godtyckligt af myndigheter, såsom nu skett, blifva behandlad, enär, om de skulle ega makt att återtaga eller eludera den rättighet, de en gång lemnat, hvarken den enskildes. egendom eller verksamhet vore betryggad: : att herr Keiller anhölle, det Kongl. Maj:t i hagade häröfver inhemta utlåtande af styrelsen för. allmänna Vägoch Vattenbyggnader, afvensom om tillåtelse för herr Keiller dels att inom 14 dagar få inlemna åtskilliga handlingar, dels att öfver de förklaringar, som torde af vederbörande infordras; afgifva påminnelser; och att herr Keiller, för det fall att Kongl. Maj:t icke skulle finna af herr Keiller nu anförda skäl tillräckligt tala för bifall till hans yrkande om upphäfvande af Konungens Befallningshafvandes utslag och berättigande för herr Keiller att verkställa den genomskärning af kajen, som för slipens anläggning vore nödvändig, dristade anhålla, att så väl kaptenen Åqvist som andra personer, hvilka om saken egde kännedom, måtte få på ed höras ör att styrka hvad herr Keillers första ansökan i ämnet, hvilken ej kunde igenfinnas, egentligen afsett. (Forts.)