Article Image
Bref. (Från H.-T:s korresp.) Stockholm den 30 April. På det Stockholmska folkspråket bety. ler uttrycket klämma, att en eller änm vanligare två personer bara af kitslighe ränga sig näsvist in på lifvet på en tredj person, utan att mot denne våga begå nå son egentlig våldsamhet, de bara ,, klämma honom mellan sig, och denna klämning kar omöjligen hänföras under äfven den besked igaste rubriken i lagen om mord, dråj eller annan misshandel. Klämningen ha sin grund i kitslighet blott, vanligast åt minstone; någon gång kan den också var: förorsakad af önskan att ge någon, lite betaldt för gammal ost. En sådan de kitslighet har man sett uppenbara sig dagarne hos två af rikets stånd, och rege ringen är den som varit den beklämde Man har gifvit denna kitslighet namne ,klämm — ty meningen var att ge rege ringen betaldt för gammal ost, som mar säger. Denna ,,klämm, som prester ocl bönder denna gång, icke sig till ära, försökt gifva och för så vidt på dem ankom ockssåfvo regeringen, låg i slutstrofen i tull bevillnings-betänkandet, och man ville ge nom den säga till regeringen, att hon e vidare hade någon rättighet att nedsätt tullar. Frågan anses vara förfallen sedar le två andra stånden ej velat vara mec om denna kitslighet, ty detta var ej någor fråga af bevillningsnatur. Hr Lagerhjelm, ryttmästare vid Lifrege mentets husarer, en man med mycket an seende inom ridderskapet och adeln, öpp nade debatten med ett präktigt anförande hvilket han starkt betonade, att det va högst opassande af utskottet att komme med en sådan tirad som den nämnda slut strofen, ty man ville helt enkelt med der söka göra ett ingrepp i konungamagten Justitiestatsministern beklagade en såda uppfattning som utskottet visat sig hysa utskottet hade i sin framställning skjuti ifver sitt eget mål, utskottets majorite hade ju dock ej förnekat, att K. M:t egei rätt att nedsätta spanmälstullarna. Her Reutersvärd, protektionist, yrkade det oakadt att denna opassande ,, klämm skulle förkastas. Kapten Liljencrantz, som på sednare tid gått på och debuterat, såson hr Brakel sade, förmodligen menade han för andra kammaren, ansåg att konunger ej enligt grundlagen eger rätt att nedsätt: bullar. Landshöfdingen i Linköping, frih

2 maj 1866, sida 2

Thumbnail