sjelfva tvungit regeringen att styra med kamrarnes minoritet, ett förargligt tillstånd men hvad vill man väl göra, när menniskoi äro oresonliga? Den majestätiska Elben, öfver hvilker tvenne stora hvalfbroar leda, åtskiljer der gamla staden från den nya. Stadens omgifningar äro förtjusande vackra; kommer man utanför den gamla staden, så möta der vidswäckta promenader, der de högg träden — bokar, björkar, lindar och ka stanjer — nu stå klädda i den herrligaste vårgrönska. Äppelträd och syrener hvils sina hvita kronor mot den mörkare bak. grunden. En ljuflig vårsol utbreder omskiftande dagrar öfver gräsmattorna mel lan träden och buskarne. Så är det ett stort behag att promenera den ganska långa vägen till den zoologiska trädgården, som utgör ännu en dyrbar samling till hvad Dresden i öfrigt har att på detta område erbjuda. Denna trädgård är på samma gång er mycket vacker park. Inom lätta stängsel på rymliga gräsplaner, vandra rådjuren buffeloxarne och de tunga, vänliga kamelerna. Alla djuren synas vara mycket vana vid menniskors anblick och vänta att ai åskådarne undfägnas, hvadan de genast räcka fram nosar och tassar. En stor björninna, som lekte med sin unge på mångahanda lustiga sätt, framkallade högljudda glädjerop hos ungdomen. Apornas bu är ej stor, men dessa djurs krumsprång och omvexlande miner förfela aldrig att framkalla munterhet. En svart fogel från Australien yttrade temligen tydligt sin helsning: ,, Alter Baueroch sitt afsked ,,Addjoo. För lejonen och tigrarne voro prägtiga stengrottor, inom rymliga inhägnader, uppförda. En stor elefant vandrade inom ett svagt stängsel och framräckte sin långa snabel mot åskådarne efter bröd. I dammarne simmade en oändlig mängd af änder, utaf olika färger och former, svanor, m. m. På stränderna klefvo med långa steg vadare, såsom flamingos, storkar, hägrar m. fl. I en bu hoppade gladt Ibis-foglar af olika varieteter, deribland den heliga hvita Ibis, med svart näbb. Denna zoologiska trädgård, hvars parkanläggning torde vara en af de vackraste i Europa, om den också öfverträffas at andra i fråga om djurens mångfald och sällsynthet, är mycket besökt. Under året från 1 April 1862 till 1 April 1863 uppgick de besökandes antaltill omkring 160,000. Oak. tadt inträdesafgiften ej är högre än 5 groschen, inflyta häraf ganska betydliga inkomster (de uppgingo från 1 April 1862 till 30 September samma år till omkring 50,000 rdr sv. m.) Man blir emellertid ganska trött efter dylika vandringar, och som klockan nu slår 11 på aftonen och väckningen för af resan till Leipzig sker klockan 5 i morgor hittida, afslutas och förseglas detta bref