ansökan. har han, som det synes, icke förr än sju år derefter påbörjat arbetet för slipanläggningen. Den 30 Maj 1851 har nemligen Magistraten fastställt en den 1 April samma år af hr Keiller uppgjord och ingifven ritning å hvalfvet öfver den 8. k. Långgatan, numera Stora Badhusgatan, med den af hr Keiller begärda förändring, att hvalfvets längd finge blifva 50 i stället för 40 fot. Å nämnda ritning, som endast utvisar byggnaden öfver gatan, men icke lutningslinien, utdragen öfver, vare sig verkstadstomten eller strandgatan, och hvaraf beredningen bifogar en copia, har dåvarande stadsarkitekten Kaufmann antecknat, att hr Neiller. enligt Magistratens protokoll af den 14 Juni 1844, åtagit sig utförandet af hvalfvet af 12 alnars bredd mellan vederlagen i dagen och 8 alnars höjd, räknadt ifrån den blifvande gatans stensättning till undre kant af hvalfvets slutsten af cirka 20 alnars djuplek; utan att någon förut företedd ritning eller annan handling, än Magistratens berörda protokoll, af Kaufmann åberopats. I förbigående må här nämnas, att hr Keillers vid besvären fogade ritning af den 21 Januari 1844 upptager hvalfvets bredd till blott 20 fot. 2. År 1855, sedan kajbyggnad vid strandgatan utanför hr Keillers verkstad blifvit af stadens myndigheter beslutad, ingick hr Kelller med en skrift till Magistraten, hvari han anhöll, att som han gjort föreståndaren för arbetet med den nya kajanläggningen, kaptenen Åqvist, uppmärksam derå, att hr Keillers under byggnad varande slip eller railväg för upphalning af fartyg, till hvars anläggning hr Keilier, enligt Magistratens beslut den 14 Juni 1844, skulle berättigats, vore nödvändigt och medgifvet att i den tillämnade kajen och strandgatan göra en ifrågavarande railväg motsvarande öppning, öfver hvilken hr Keiller, enligt Magistratens nämnda beslut, hade skyldighet att lägga en lös och flyttbar stockbro; men Åqvist sagt sig af Magistraten icke hafva fått något förständigande att, i enlighet dermed, utföra kajanläggningen, Åqvist måtte förordnas att, på det sätt Magistraten funne lämpligt, med hr Keiller närmare uppgöra såväl om meranämnda öppning i kajen, som ock om den bro hr Keiller deröfver skulle lägga. Uti häröfver den 27 Juli 1853 afgifvet utlåtande, anförde Dråtselkommissionen, med åberopande af innehållet uti Magistratens beslut af 1844, att då hr Keiller uti ansökningen af den 4 December 1843 icke begärt att för hans slip eller railväg någon öppning i kajen eller strandgatan framför samma slip måtte anbringas, än mindre Magistraten dertill lemnat bifall, utan det endast ; medgifvits hr Keiller att, vid de tillfällen farts skulle till slipen upphalas, få öfver gatan lägg en lös och flyttbar stockbro, kommissionen funne hr Keillers framställning icke förtjena afseende. Herr Keiller, som på begäran fått del af handlingarna för påminnelsers afgifvande, inlemnade sådana till Magistraten den 7 September 1855, och yttrade deri: att om det å ena sidan af ordalydelsen i Magistratens protokoll af 1844 kunde dragas den slutsats, att hr Keiller skulle hafva fått den besynnerliga rättigheten att öfver den: blifvande strändgatan lägga en lås stockbro, på hvilken fartyg skulle upphalas, äfven å andra sidan måste tagas i betraktande så väl omöjligheten ! att sålunda utföra slipanläggningen. som ock, om man än antoge att detta skulle kunna låta sig göra, de ojemförligt större hinder för trafiken å strandgatan sådant skulle medföra, mot det att. såsom hr Keiller ärnat, slipen genomskure kajen jemte gatan, och en bro öfver den sålunda bildade ; öppningen lades, hvilken vid förefallande behof, som troligen komme att inskränka sig till 2 a 3 gånger om året, lätt kunde borttagas och lika lätt återläggas; att meningen således icke kunde hafva, varit någon annan, än att slipen skulle genomskära kajen, hvilket styrktes jemväl af den ritning som, samtidigt med hr Keillers ansökning om meranämnda slips anläggning, uppvisats inför Drätselkommissionen, enligt å ritningen tecknadt bevis, hvilken ritning hr Keiller bifogade; att, om derföre hans ansökning uttryckt en oriktig mening i afseende å slipens sträckning, ritningen dock tydligen tillkännagåfve, att denna sträckning skulle! genomskära kajen; att, då Drätselkommissionen den tiden icke haft något att deremot invånda, det vore så mycket mindre skäl att nu i detta fall, på grund endast af ordfel i hr Keillers framställning, ändra åsigter, sedan arbetet ej allenast vore påbörjadt, utan äfven långt framskridet; och att hr Keiller, såväl med anledning af hvad han nu framställt, som i betraktande deraf, att ifrågavarande genomskärning af kajen vore ett oeftergifligt vilkor for slipanläggningen, derå hr Keiller nedlagt så betydliga kostnader och hvilken stode i nära samband med hans verkstad, der årligen! sysselsättning bereddes för omkring 400 arbetare, : anhölle att Magistraten ville, oansedt Drätselkommissionens afstyrkande, medgifva att sträckningen: af slipen finge genomskära kajen och strandgatan, i hvilket fall hr keiller forbunde sig att på egen bekostnad, efter af vederbörande gillad och antagen ritning, anlägga en prydlig och ändamål senlig bro öfver öppningen i gatan, då härigenom icke det ringaste men tillskyndades det allmönna eller ! de enskilda, helst vid betraktandet af de få tillfallen, då bron kunde komma att undanskjutas; och bifogade hr Keiller, för ådagalaggande att: slipen ej kunde med fördel för staden eller hr Keiller hafva annan sträckning än genom kajen, bevis från chefen för vägoch vattenbyggnadskåren, öfversten m. m. Å. E. von Sydow, af innehåll, att slipen icke kunde sträckas öfver den tillämnade strandgatan, utan att forfela sitt ändamål, och att meningen icke kunde vara någon annan, än att slipen skulle, i jemn sluttning, genomskära nämnda strandgata, hvilken för trafikens oafbrutna gång, vid denna genomskärning, borde: förses med en bro, som vid fartygs utoch upphalning kunde borttagas, och att hr öfversten ansåge det hinder, som härigenom förorsakades för i trafiken å nämnda gata, vara ganska ringa i jemförelse med det, som skulle uppstå om slipen lades öfver kajens plan. Uti nytt utlåtande af den 18 September 1855, anförde Drätselkommissionen; att kommissionen! den 26 Mars 1844 icke afgifvit något yttrande, rörande slipinrättningen, utan endast utlåtande; till Magistraten öfver herr Keillers, i sammanhang i med frågan om samma anläggning, gjorda ansökning om inköp af en plan i 9:de qvarteret: att: kommissionen i frågan hört Kongl. Elfstyrelsens arbetschef, kapten Åqvist, som för staden verkställde kajanläggningen framför herr Keillers verkstad, och hvilken yttrat, att han år 1544 upprättat den af herr Keiller företedda ritning, vid hril. ken tid djupet i elfven utanför den då tillånmade nya kajlinien varit tre fot, hvaremot det numera, genom Elfstyrelsens försorg, vore uppmuddradt till femton och skulle blifva sjutton fot, att pålning och anläggning i elfven af en så beskaffad slip, som herr Keiller assåge. kunnat vid den tid, ritningen upprättades, verkställas för omkring 100,000 rdr riksgäld, men numera icke vore verkställbar med mindre, än att den för nya kajlinien redan nedlagda risten till en del uppgräfdes. då anlaggningen af slipen till följd af esfvens nuvarande djup och de betydliga förstärkningar af risten till kajbyggnaden, hvilka blefvo nödvändiga å ömse sidor. om slipen, komme att medföra minst tredubbel! kostnad och icke kunde utföras på kortare tid än derunder trafiken på stället hindrades;