P: post 1 breslau oci sådana förluster blifvit innebär ett nederlag fö 1 andra orter. ÅÄtt . gjorda utan frukt, in ör den politik, som n framkallat dem, och det nederlaget drabit bar Preussen och grefve v. Bismarck. Verldens öden lvila på ganska små och til heter. Kanske hade a a dock understundom es lfälliga omständig-ir lt varit annorlunda d b i på dusörer af grefve v. B., soch Vater Carlu — jag vet ej hvar han Hj finnes. b och kanske hade man redan legat i lufven 2 på hvarandra, derest ej grefve v. Bismarckes äterfatt sin — podager. Ty denna sjukdom har ej varit uppdiktad. om den också nu kommit väl till pass, för att betäcka reträtten. Den har emellertid hindrat grefve v. B. att hälla den nödiga trogna vakten kring sin konung, hvarigenom denne svage och vankelmodigo monark blifvit mera tillgänglig för andra röster, som predikat freden, såsom enkedrottningen, kronprinsessan m. fl., för hvilka höga damer konungen hyser synnerlig aktning. Der ser man åter hvad qvinnorna förmå! sGrefve von Bismarck har fått ondt i foten, ty han har gått för fort vorwärts— är Berlinerskämtet för dagen. — Men det finnes ,djupare politici än så. Och: de erinra derom att kejsar Nikolai död började med ondt i foten. Samma fall citeras rörande flera styrande mästare, och förklaringen ligger deri, att Österrike eger en traditionel kännedom om ett långsamt verkande, säkert gilt, som börjar med ondt i foten. För dem, som vid sin ölj nela väl underrättade, är s ett lyckligt fynd. Emellertid är hr v. Bismarck nu återställd, trots det hemliga giftet, och konung Wilhelm har derför belönat hans läkare med någon röd eller svart örnsorden. Men om hr v. B. nu kan begagna sina fötter att gå vorwärts, torde vara osäkert, ty mången antager, att han måste gå åt ett annat håll, nemligen afgå från sin plats. Han har näppeligen annat val, heter det ,,i väl underrättade kretsar, ty han har råkat in på det för en stats man farliga stadiet — att hafva prostituerat sig, och att derigenom vara omöjlig. Och en gång på retour, skall hans färd i denna riktning påskyndas äfven af många bland dem, som hittills uppburit honom, n.b. så länge han hade framgång. Så har denne raftfulle statsman och denna .starka politik utspelat sin rol Men hans sorti sker utan applåder. I afvaktan härpå kan jag lemna politiken, för att tala litet om Berlin. Denna stad gör ofantliga framsteg och.utvecklar sig åt alla sidor af dess omgifning. En jemförelsevis ny stad, saknar Berlin helt och hållet de gamla tyska städernas intressanta medeltidsbyggnader, men saknar också deras trånga och smutsiga gator. Här råder en regelräthet, rymlighet och snygghet i fråga om alla öppna platser, som är i högsta grad behaglig. Dertill kommer att alla gator, framförallt de större, äro bebyggda med vackra, stora och höga hus. eles framstå i detta hänscende de många offentliga byggnaderna, af hvilka de, som beröra militärtäsendet, ega ofantliga dimensioner. De offentliga platserna prydas rikligen af bildstoder, hvilka dock 1 långt öfvervägande grad ingå i den gamla kulten, hvars högsta är ligger i konsten att slå menniskor ihjäl, eller den s. k. krigskonsten. Det är heroerna på detta område, som här blifvit odödliggjorda i mer eller mindre lyckade statyer. Det första rummet bland dessa sintager naturligtvis Fredrik II:s, äfven kallad ..den stores-, syperba monument. De relief bilder, som omgifva hans piedestal, framställa den statskloke konungens första krigshöfdingar, bland hvilka likäfven Lessing och Inanamucl Kant för. irrat sig, namn, hvilka den bildade verlden icke glömt och ej heller skall glömma. De berömda relieferna lida dock af en stor brist: det är stereoskopiskt uppställda bilder, som hastigt stelnat i ett visst lifsmoment. De lefva således icke. Den preussiska svartröda fanan svajar från stången på s. d. kronprinsens, numera konungens af Preussen palats, vid ingången till ,.Unter den Linden-. För 17 år sedan var det, under en viss tid, icke så. Då svajade här den tyska trikoloren, hvilken dock oförmärkt försvann, lemnande sanstången tom. Man skådade deri icke förgäfves reaktionens smygande framsteg. Då fanns ock med stora bokstäfver å samma byggnad djupt i muren inristadt ordet: , Nationaleigenthum— hvilken inskrift, såsom man torde erinra sig, räddade palatset från förstöring. Nu kunde j ag ej upptäcka ett spår Då saf detta ord, kanske derför att det ej behöfves till att erinra derom, att dessa byggnader tillhöra nationen, men ingen enskild. Ty den saken är ju klar. Den som först efter denna tidrymd af 17 år återsett Berlin kan emellertid ej med skalden utropa: , Allt är som förr, ott jag är annorlunda. Kanske kunde atsen på en och annan omvändas. Ty allt är verkligen annorlunda. De trefliga skskockningarne om qvällarne Unter 2 0 den Länden, som slutade med att den beskedliga borgarbeväpningen måste, uppkallad ur sin goda sömn, skingra de ada upprorsmännen — de synas alls icke er; det folknöjet har Berlin förlorat. De ändlösa processionerna, dervid, på ett och annat ställe under vägen, någon populär talare harangerade det suveräna folket — äfven de äro försvunna. Och klubbarne ssedan — ,, alles ist weg, weg. Hvar finnes väl nu den karakteristiska trilogien i presidiet för .Vercin fär Radical-Reform in den socialen Verhältnissen (en klubb, hvaraf jag, 1 parenthes sagdt, helt oförskyldt blef hedersledamot), bestående af historieskrifvaren Held, Graf Pfeil och konditorn ,, Vater Carlu? Den är upplöst, ohjelpligt uppli Grefve Pieil har blifvit Herrehusets förskräckliga barn-; Held lefver ER Men högre och mäktigare än den ande, ssSom lyftade desse min upp på tribunen, har en annan ande uppstått, som verkar ej förstörande, utan långsamt uppbyggande, och den anden har f amträdt i SchultzeDelitschs ä samma personligshet. Jag v sluta mitt bref med detta