Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1866, sida 1

Kommande år bragte ny välsignelse, den ena förbättringen följde på den andra, till dess min egendom slutligen erhöll sitt nuvarande utseende. Jag eger allt hvad mitt hjerta önskar, och mina önskningar sträcka sig ej utöfver ett lyckligt samiljelif, men då jag stundom efter slutadt dagsarbete, med min trogna hustru vid min sida och med vår enda dotter lekande framför oss, öfverser mitt lilla rike och varseblifver den välsignelse, som synbarligen hvilat och ännu hvilar öfver våra händers arbete, kan jag knappt skydda mig mot en djup rörelse, och med innerlig, uppriktig tacksamhet tänker jag på Honom, som beredt mig en så lycklig lott och beskyddande utsträckt sin hand öfver mig. Men, om mina tankar återvända till det förflutna, sker det med milda försonliga känslor, fria från hat och hämdlystnad mot de menniskor, hvilka en gång skoningslöst krossade mina ungdomsdrömmar, fria från den minsta antydan af en förebråelse mot Försynen derför att