Rättegangsoch Polissaker. Poliskammaren. For någon tid sedan anmalde hos polisen hemmansegaren Svening Andersson från Fiskebackskihl i Frölunda socken, att han natten till den 21 sistl. Februari mistade genom stöld ur sin der liggande båt en kaffekittel af koppar, ett tåg om 2 124. och ett dito om I 177. jemte ett block med jernstropp samt ett tåg till storskot, hvilket vägde 1 126. Man har nu fått reda på tjufven, sedan timmermannen Joh. Söderström, boende i Majorna, angifvit, att fiskaren Sven Lorensen från Styrsötånge den 16 dennes hos en uppgifven person belånat ett sådant block, hvilket igenkänts af Andersson ha varit detsamma honom jemte de andra effekterna frånstulits. Med anledning häraf har Lorensen varit inställd till förhör hos Poliskammaren, då han erkände sig saker till stölden, hvarjemte han uppgaf de personer, till hvilka han försålt tågvirket. Dessa voro hemmasonen Andreas Andersson och en gumma vid namn Christina Pettersson. Andersson sade sig ha köpt 1 14. 15 sö.hvarför han betalt 7 rdr och som användts till drefmat, men han hade icke trott att tågvirket var oärligen åtkommit, då det endast utgjordes af mindre bitar. Ilan erbjöd sig att ersätta Svening Anderssons förlust härå och bestämdes att han skulle godtgöra honom med 22 rdr. UÅGumman Pettersson sade sig deremot vara så fattig, att hon icke kunde ersätta något af hvad hon köpt af Lorensen. Han hade uppgifvet för henne, att han tillbytt sig tågbitarne å fartyg mot fisk, hvilket hon trött och förvandlat allt till drefmat, som var såldt för länge sedan. Kaffekitteln, som funnits hos henne, bade han blott lemnat i förvar uti hennes bostad, dervid han frågat hvad gammal koppar gällde nu för tiden. Målet hänvisades till Askims häradsrätt och Lorensen, som var häktad, återfördes till cellen. — En dag i förra veckan hade en ung flicka, som uppgaf sig heta Christina Nilsson och vara från Marstrand, inkommit hos mångleriidkerskan Elisa Josefina Flyckt, boende i 8. k. Ahlbostaden i Haga, hvarvid den förra sagt sig vara i en nödställd belägenhet, utan att hon visste hvart hon skulle vända sig, då föräldrarne voro döda och hon ej hade någon bekant, som kunde skaffa henne tjenst eller annan anställning. Flyckt rördes häraf och lofvade att hon skulle få stanna hos henne som piga, hvarför Christina Nilsson sade sig blifva mycket tacksam; men denna mot en dylik kringstrykerska visad välvilja belönade hon på det sätt, att hon i Tisdags morse afvek från matmodrens hemvist, medtagande en hvit tygpåse, uti hvilken fanns 50 rdr i penningar och en assistanssedel. Anmälan härom gjordes straxt hos polisen, som inom kort ertappade tjufven, hvilken innehade 3 rdr 25 öre. Hon nekade i början att ha begått stölden, men bekände omsider, uppgif: vande att hon kastat tygpåsen jemte de hhisenningarne bland några buskar vid Haga-allten. Fastän hon sjelf utvisade stället och noga undersökning anställdes, kunde påsen ej finnas, hvadan det är sannolikt att hon gömt den någonstädes för att framdeles åtkomma penningarne. Vid förhör i går inför poliskammaren vidhöll hon sin uppgift och kunde ej formås att tillsthvar hon gömt påsen, försäkrande att hon ej vå gat behålla den, hvarför hon skastat från sig tjuf godset. Då stället, der stölden skedde, lyder under Faf vedahls häradsrätts domvärjo, öfverlemnades de vidare ransakningen till nämnde domstol, och skull Chris Nilsson under tiden förvargs i cellfän ITisdag mellan kl. 10—11 f. m. ha Åren S. N. Palm lagt några sig tillhö edlar, hvaribland en doffelöfverrock i plattformen i härvarande jernväg När tåget ,5ågra minuter före kl. 1 och han medfölja detsamma, var roc 5 os polisen, lyc a tjufren, hyll