Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 april 1866, sida 3

S:T YBES d. 26 Mars. Sundsvall, Nyström, fr. Lissabon, d. 5 April. William, Lindqvist fr. d:o. MALAGA, på redden, d. 4 April. Napoleon, Anderson, fr. Livorno t. Bordeanx, 70 d., brist på proviant. CHEFUH d. 29 Jan. Zephyr, Pettersson, g. t. Fubchau. FILADELFIA d. 30 Mars. Pylad, Hultman, fr. Boston. AA Prejadt fartyg. Svenska skeppet Tyfon, från Cardiff till Montevideo, d. 18 Mars på 1 gr. S. Br., 25 gr. V. L. Blandade ämnen. Nytt sätt att rädda menniskor från drun ning. En engelsk tidning beskrifver detta sätt sålunda: En person kan räddas från att drunkna med tillhjelp blott af en manshatt och en näsduk, som begagnas på efterföljande sätt: Man utbreder en näsduk väl, ställer derpå en hatt med skyggena nedåt midt på näsduken och knyter så denna näsduk omkring hatten, på samma sätt som man gör med ett knyte, dervid iakttagande att knuten kommer så nära centrum af hattkullen som möjligt. Om man sedan fattar knuten med ena handen och håller hattens öppning uppåt, kan hvilken person som helst, som ej är simkunnig, ganska tryggt kansta sig i vattnet med detta enda, som är tillräckligt att rädda lifvet på en medmenniska.Om en person skulle falla ur en båt, eller en båt 4 skulle kantra, derigenom att den komme oklar a med någon tross, eller om någon skulle falla ned från en kaj eller på annat sätt falla i vattnet, hvarifrån han ej med simning kan rädda sig sjelf, utan måste vänta ett ögonblick, tilldess hjelp kan hinna anlända, kan han, om han endast besitter sjalsnärvaro, genom att gripa fatt i sin hatt och hålla den vid brättet och placera sina fingrar på insidan af hatten med hattkullen nedåt, vara i stånd att på detta sätt hålla sin mun tillräckligt högt öfver vattnet, tilldess hjelp kan hinna anlända. Det är nödigt att på förhand känna sättet att undgå en fara, innan man råkar uti densamma, och ofvanbeskrifna enkla sätt är det hastigaste att utföra af en icke simkunnig vid räddning af en like. En person, som eger aldrig så litet mod, kan i sju fall af tio utföra detta med framgång, och resande i obekanta länder, som ämna öfvervada okända bäckar och mindre floder, kunna med största fördel begagna sig af den nya och enkla metoden. Handeln med frimärken i P. Då jag — berättar utgifvaren af ,, Monde Judiciaire — i början af vintern en Söndagseftermiddag flanerade på Champs Elystes, märkte jag en visserligen tyst, men mycket rörlig grupp af menniskor, till ett antal af omkring 150 personer, män, qvinnor och barn, de sednare utgörande flertalet. Hvad var orsaken till denna folksamling under bar himmel, utan tillstånd af höga polisen? Hade ett barn omkommit eller hade en tjuf blifvit gripen? — Då jag kommer närmare, ser jag att enhvar. såväl män som qvinnor och barn, har en plånbok eller ett album i handen. Några diskutera med halfhög röst, andra utbyta små papperslappar, andra åter taga fram penningar ur sina portmonäer, och detta allt med en diskretion, en gravitet, ett i djupt medvetande af sakens vigt, som om det vore fråga om mensklighetens högsta intressen. Små flickor lemna sina tunnband och träda fram i-gruppen bland skäggiga män i trasiga kläder. Ändtligen får jag fatt i en person, som träder ut ur gruppen, med minen af en man, som gjort en god affär. Jag frågar mannen: Hvad hafva de för sig derborta? Åh, det är brefmärkebörsen. Önskar herrn något? Dervid öppnade han ett stort album, hvari befunno sig otaliga frimärken från alla länder på jorden, uppsatta i rader. Ser ni, min herre, jag är försedd för enhvars smak. Vill ni hafva något rart? Här äro dufvor från Kalifornien; 20 francs är en småsak för dem. I går sålde jag till 25.4 ; Verkligen? Kanske herrn endast vill hafva kuranta sorter? är äro turkar; de äkta äro sällsynta nog; många falska äro i omlopp; men mitt hus levererar endast äkta. 2 francs pr stycke; må gå för 1 francs 75 centimer för er skull. ,HYad är det for märken de trekantiga? .Å herrn har en säker blick. Goda Hoppsudden. 3 francs! Skall det vara? Nej, jag frågar bara. Eller Nya Kaledonien? Totalt slut. Men här är Brasilien, Kanada, Neapel, Sicilien; de sednare mycket rara. Vinner ni mycket på denna slags handel? ,Pah, det går; mindre än det kunde vara. Herrn vill således köpa? ,Hvad kostar de der märkena? Svart på köttfårg. Honolulu stämpel. Sandwichsöarne mycket rar. Herrn har mycken smak. 3 francs; icke en sou under. ,Här äro 5 francs. Jag gratulerar er; ni har der gjort en famös acqvisi Behåll ni penningarne och märkena. Jag vill endast hafva några upplysningar af er. Men ni måste vara uppriktig. Min herre, när jag icke säljer, säger jag alltid sanningen. 1 Så säg mig på allvar: hvilket intresse kan ett A barn hafva att samla stämplade brefmärken, som : ; j RAR A — — a — ej duga till någonting Nå det måste vara rätt intressant att hafva brefmärken från alla jordens länder. Nå, och när man nu har dem? Så har man åtminstone gjort som alla andra göra. Men de andra, hvarföre samla de då? Ack, min herre! om det endast funnes förståndigt folk, så skulle vi stackare hungra ihjäl 5Och ni gör goda aftärer? Nå, passabla åtminstone. Det går emellertid bättre än när jag sålde kontramärken, ,Har ni många konkurrenter? , Tyvärr, ja. Det finnes de, som med dessa små papperslappar hafva förtjent 150,000 francs. Hansdeln går i stor skala. Det finnes försäljare, mäklare, resande, kommissionärer en gros och fabrikanter, och hvad vet jag allt. Äfven fabrikanter; således förfalskare ; ..Ingalunda, då man ej kan begagna deras fabrikater som postmärken, emedan de alltid annulleras genom en stämpel, som visserligen är falsk. Posten blir således åtminstone ej bedragen, och det öfriga värdet ligger endast i inbillningen. 0, vi känna vår lag mycket väl. Jag glömde säga er, att vi äfven hafva brefmärke-tiggare. De gå ur hus och i hus och tigga gamla märken, under förevändning till exempel, att de få en anställning om de kunna aflemna så och så många märken ö Hvad för anställning?i Det får ingen reda på. Andra säga att någon stackars neger skall friköpas eller små kineser kristligt uppfostras. ,Men det är ju ett bedrägeri. Man ser rätt väl att herrn ej är någon älskare af frimärken-. Och hvilka äro de vanliga afnämarne ?f 0, ibland dem finnas höga personer. Der ha vi gr Å. som har en fullständig samling, hvilken kostat honom 24,000 francs, och nu håller han på med den andra samlingen. IIr v. K. går alla dagar på vår börs, och finner han ett märke på 5 centimer, som han kan få för 10 francs, så är han lycklig och har ej förlorat sin dag. Ni sätter mig i förvånin; gt, i har ju betalt mig för att jag skall säga er sanningen.Barnen der, på dem gör ni väl bästa affärerna? De förderfva åtminstone ingenting; vi köpa af dem, sälja till eller byta med dem). Men er erfarenhet måste väl ofta profitera af deras oerfarenhet ,De äro inte så oerfarna eller naiva som ni tror, Det finnes små karlar af tio års ålder, som prata och ljuga liksom en verklig, vuxen handelsman. Och ser ni, när barnen ja drifva rörelsen med brefmärken, så är det glädje och ro för föräldrarne. Ja, det gifver dem en försmak af den blifvande aflärsmannen,Ja visst; jag är alldeles af er tanka, Det är sorgligt nog. Bah. Förr eller sednare kommer deras tur. Här i verlden måste en hvar hafva ögonen öppnad. Nog nu för i dag. Jag vet nu hvad jag ville veta. Som jag hoppas, behåller herrn allt vackert för sig, som jag anförtrott herrn 2 ,Derom står ingenting i kontraktet. Men om herrn, sem mig tyckes, skrifver i ti