Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 april 1866, sida 2

Dagens post. TYSKLAND. Man känner nu detaljerna af grefve Bismarcks sednaste, den 15 dennes daterade svarsskrifvelse till Österrike. En god del af denna depesch upptages med att försvara grefve Bismarck personligen mot en beskyllning, som den österrikiska depeschen af den 7 innehöll. Öfverhufvud kan man säga, att den diplomatiska brefvexlingen mellan Preussen och Österrike antagit den föga uppbyggliga karakteren af ett personligt gräl mellan ministrarne. Den österrikiska depeschen af den 7 anspelade derpå, att Bismarck, tillfrågad af österrikiske gesandten i Berlin, Karolyi, om Preussen tillämnade ett angrepp på Österrike, visserligen hade svarat nej, men tillfogat följande ord: ,,en sålunda tillfrå gad regering svarar naturligtvis alltid nej, äfven om hon beslutat att i morgon skrida till angrepp. Grefve Bismarck påstår nu i sin skrifvelse af den 15, att han blifvit falskt uppfattad, och hans tidningar låta förstå, att han hädanefter icke vill tala med grefve Karolyi, såvida icke hvarje hans yttrande nedskrifves af en närvarande protokollsförare. (Grefve Bismarck har i allmänhet den olyckan, att hans yttranden missförstås. Det var icke längesedan engelske gesandten Buchanan rapporterade till sin regering, att den preussiske premierministern sagt honom en osanning midt upp i ansigtet, och äfven den gången klagade hr 2:. Bismarck öfver att hafv: i blifvit illa förstådd.) Depeschens hufvudinnehåll är för öfrigt följande: Preussen kastar ansvaret för den starka spänningen tillbaka på Österrike, som visserligen försäkrar sig icke vilja angripa och förnekar, att det rustar, men framställer denna för nekelse i så obestämd och elastisk form, att ställningen derigenom icke blifver klarare. I hvarje fall hafva trupprörelser egt um i Böhmen, och det är detta som föranledt Preussens försvarsåtgärder. Dessa åtgärder kan Preussen icke upphäfva, förrän Österrike återställt status quo i Böhmen.