ULRIKEHS FRANKRIKE. Valet i Strassburg anses temligen allmänt blifva en afgörande vändpunkt för den inre politiken, med eller mot regeringens vilia. Antingen skall ,le couronnement de Pedifice snart följa — trots de ringa förhoppningar, som det sista throntalet gaf härom — eller också skall friheten blifva ännu mera kringskuren — allt beroende på, huruvida Laboulaye segrar vid valet eller icke. Ty liberalismen har börjat att formera sina leder och har lärt sig att lyda order. Icke utan orsak har valkommiteen i Strassburg, som med en icke på lång tid förut sedd ifver och enighet understödt Laboulayes val, nyligen aflåtit en tacksamhetsskrifvelse till pressen,i hvilken skrifvelse det bland annat heter: Huru valet kommer att utfalla, känna vi visserligen icke ännu, men vi måste konstatera, att den offentliga meningen vaknat till nytt lif och uttalat sig med en energi, en ifver och enhällighet, som öfverstigit all förväntan-. I den officiella verlden är man fullt öfvertygad om Lavalettes afgång, i fall Laboulaye blir vald. Så hade några medlemmar af lagstiftande församlingen, då de för ett par dagar sedan infunnit sig hos understatssekreteraren i inrikesdepartemontet, S:t Paul, för att begära påskyndande af några angelägenheter, som rörde deras departement, erhållit till svar: -Hvem vet hvilken som om 14 dagar har att afgöra frågorna på detta rum 2 Af tidningarne i Paris arbeta . Temps , ,,Presse, ,Libertö och Journal des bebatstör Laboulaye, under det -Patrien, a Pays och .,Constitutionnel anstränga sig för Dussitre. .Temps har under denna strid spelat Consitutionneldet sprattet att ur den sistnämnde aftrycka en artikel öfver Laboulaye, i hvilken Limayrac slösat med loford öfver honom — naturligtvis innan Laboulaye var misstänkt för att skola uppträda som valkandidat. Angående en del halsciviliserade nationers deltagande i 1867 års verldsexposition meddelas följande: Orienten kommer att talrikt blifva representerad. Persien har redan skickat ett ombud till Paris och schacken har befallt sin skattmästare att tillhandahålla en summa af 300,000 francs, för att en fullständig samling af landets förnämsta produkter måtte kunna framställas på expositionen. Schacken sjelf vakar öfver föremålens rätta utväljande, och den karavan, med hvilken dessa dyrbara saker skola afgå från Teheran, är redan i ordning. Tillika skola ski kliga persiska arbetare skickas till Paris för besörjande af den persiska afdelningens dekorering i orientalisk smak. I parken kring expositionsbyggnaden skola en del små persiska byggnader, såsom kiosker, opiumfabriker, m. m., uppsättas. Man afser äfven att i en sär skild paviljong efterbilda thronsalen i Teheran. Sultanen af Turkiet vill icke stå efter schacken af Persien och har för den turkiska utställningen begärt större rum än som kunnat beviljas. Äfven Turkiet skall begagna parken, der en mausole i renaste arabisk stil skall uppsättas, äfvensom ett litet turkiskt hus med sina divaner och bad. Vice konungen af Egypten har anslagit en million till kostnaderna för expositionen. Alla för den bestämda produkter skola, på vice konungens bekostnad, föras till Frankrike på den vackraste af de egyptiska krigsfartygen, fregatten Mehemed Ali, och Nubar Pascha har blifvit utnämnd till kommissarie. Konungen af Siam har redan låtit en första sändning af utställningsföremål afgå till Paris. Japanska regeringen har för sin utställningskommission hos en fransysk bankir öppnat en kredit på 200,000 francs och har redan förberedt en stor sö adning. Kejsaren af Marokko, som, efter hvad vi redan förut meddelat, ligger för döden, hade före sin sjukdom låtit sin anbassadör i Paris gifva tillkänna, att han önskade på expositionen få alla sitt lands herrligheter representerade, såvida tillräckligt utrymme härför blefve beviljadt. En kommitå har nyligen bildat sig under ordförandeskap af Deschamps, en af de anseddaste advokaterna i Normandie, hvilken kommitå har till ändamål att åstadkomma en subskription för inlösen af Jeanne d Ares torn i Rouen. Enligt privata bref till , Neuen Tuggenburger Zeit. vidtagas förberedelser på slottet Arenenberg för kejsarinnan Eugenie och den kejserlige prinsen, hvilka under instundande sommar en längre tid skulle uppehålla sig der. DONAUFURSTENDÖMENA. Man vill veta, att konferensen i Paris beslutat, att furstendömena sjelfva skola bestämma öfver sitt öde och man fordrar endast, att Portens öfverherrskap skall erkännas. Det skulle således alldeles bero på dessa furstendömen sjelfva, om de fortfarande skulle blifva förenade eller icke; om de skulle välja en fremmande eller inländsk furste till sin regent. Denna sakernas vändning anses såsom en seger af Ryssland, som önskar att Moldau och Wallachiet skola skiljas åt. Konferensens beslut kommer således de ryska intrigerna i Moldau rätt väl till pass. Enligt Memorial diplomatique låter ryska regerin gen hemliga agenter genomresa Moldau separatistiska afsigter. Bland dessa agen