Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1866, sida 1

FRANKRIKE. Meningen skulle vara, att senaten borde representera kejsardömets mogna politiska erfarenhet och förutseende; endast de med det högsta förtroendet lyckliggjorda kapaciteterna i litteraturen, vetenskapen, kyrkan, förvaltningen och krigshären kunna inkomma i denna korporation, der hvarje medlem har ett årligt honorarium af 30,000 frones. Hvad månne denna höga församling då tänker om det napolconska systemets persectibilitå? En af des a sessioner lemnar ett ganska upplysande svar på denna fråga. Undernämnde session kom till diskussion den petition, som Degouves-Denungqlles, prefekt under Cavaignac, ställt till senaten, och i hvilken begärdes afskaffande af 45:te artikeln i författningen, som förbjuder fransmän, att inlemna petitioner till lagstistande församlingen. Största delen af senatorerna voro mästan utom sig för det, att kommissionen icke helt enket inkränkt sig till handlingarnes läggande ad acta, och förgrymmades högligen öfver, att referentens berättelse öfver behandlingen i kommissionen blifvit satt på dagordningen. Och detta, ehuru presidenten tillkännagas, att en annan behandling af frågan skulle strida mot reglementet, enligt hvilket hvar och en petition sålunda måste behandlas. Utom andra skäl, var det naturligtvis fruktan för förlorandet af ett utaf sina prerogativer: rättigheten att emotttaga petitioner, hvilken rättighet lagstiftande församlingen skulle komma att dela med senaten. som ledde den höga församlingens ifver Det förstås af sig sjelft, att den närvarande regeringen visserligen i alla fall icke skulle beviljat en sådan rättighet åt lagstiftande församlingen, enär denna församling genom detta snart sagdt fullkomligt skulle hafverhållit de af oppositionspartiet strängt på yrkade rättigheterna till initiativ och interpellation. Utan tvifvel är Mirös en af de märkvärdigaste personligheterna i den parisisk: sinansverlden. För några dagar sedan hade han sammakallat akticegarne i Caisso des chemins de fer i Cirque de Vimperatrice Det måtte hafva varit ett eget skådespe att se denne man med sina skarpt marke rade drag stående inför den mängd men niskor, som förlorat största delen af si lilla förmögenhet genom hans förvällande men som detta oaktadt hoppas uteslutande på honom för räddandet af någon del dera! Denna ännu fortfarande tillit till honon gaf sig genast i början tillkänna genom d talrika applåder, med hvilka han mottog af den stora församlingen, bestående a omkring 2,000 personer. Af de 2,600,004 franes, som nu skulle kunnat utdelas, be gärde Mins att under någon tid oin skränkt få förfoga öfver en och en hal million, enär han behöfde detta kapita till ett vinstbringande företagn, hvilket ha icke ännu kunde angifva, men om hvilke han om några dagar skulle meddela ,,of ficiel underrättelse. Och — alla biföll denna hans begäran. Det är en obegripli; makt den förunderlige mannen har öfve de lägre klassernas säkerligen med gansk. stora försakelser åstadkomna små bespa ringar. Från den 12 till den 22 dennes försig går den stora prisutdelningen af Societ hippique de France i Palais de lindustri som för detta ändamål blifvit förändra till mandge. De hittills anmälde hästarne antal uppgår till 350 och priserna belöp sig till 51,000 francs. ITALIEN. De neapolitanska tidningarne berätt: att starka trupprörelser derifrån ega ru till Romagna och att alla officerare få order att hålla sig krigsfärdiga. Inge erhåller permission och de på obestäm tid permitterade soldaterna äro inkallad till tjenstgöring. Från Alessandria mec delas, det kårbefälhafvarne af krigsmin stern erhållit befallning att genast vidtag bildandet af kadrer för depotkompanie Berättelser i Sentinella Bresciana frå Venedig, Verona, Mantua och Peschie släata mycket krigiska: öfverallt truppröre ser, Sämmanhopande af proviant och bi klädnadspersedlar, m. m. I hela land synes man vara fullt och fast öfvertyga som krig; emellertid torde, efter vår m ning. man icke böra sätta allt för stor! till ryktena om allt detta. Unnderrättelserna om de förskräcklig tillaragelserna i Barletta Sägas gifva v Åhanden, att dessa ingalunda äro att an som en enstaka företeelse af folkraseri Åder på stället, utan att de hafva sitt u sprung från en reaktionär sammansvär ning. ,Eco della Verital, en evangeli tidning. beriktigar, i afseende på ofva . 1 11 1 0 5