UTRIKES. TYSKLAND. De tyska förhållandena, redan förut en bild af oreda och förvirring, hota att öfvergå i ett fullständigt kaos. Derpå synes också det förslag till förbundsreform vara beräknedt, hvilket Preussen den 9 dennes förelagt förbundsförsamlingen i Frankfurt. Förslaget innefattar tvenne hufvudpunkter: 1) sammankallandet af ett tyskt parlament på demokratisk grundval; 2) reorganisation af Tysklands militärförfattning, utgående derpå, att Nordtysklands alla stridskrafter skola ställas under Preussens ösverledning och Sydtysklands under Bajerns. Med den förra punkten tror sig hr v. Bismarck kunna vinna det tyska enhetspartiet, demokraterna, republikanerna och en del af det liberala partiet på sin sida, för att sålunda spränga den starka folkmakt, som nu med samlade kraftor motarbetar hans reaktionära inre politik. Med den sedvare punkten hoppas han åstadkomma afund, misstänksambet och splittring i mellanstaternas läger och draga Bajern, den mäktigaste at dessa mellanstater, till sig genom förespegliagen att göra den till en sydtysk stormakt på Österrikes och de smärre staternas bekostnad. Att hans förelag skall blifva antaget, tror han visserligen icke sjelf; ej heller lärer han önska det; men han beräknar så som otvifvelaktigt, att det skall åstadkomma en förvirring utan like, då genom detsamma alla förhanden varande politiska faktorer inbjadas till ett allas krig mot alla och de mest olika intressen cggas till anfall eller sjelfforsvar. Stormakter och mellanstater; enhetsförfäktare, trias-anhängare och parti kularister; reaktionärer, konservative, liberale och demokrater, alla skola genom ett förslag, sådant som detts, se nya utsigter öppnade och nya faror uppbesvurna. Alia elementer skola blandas om hvarandra, och af den uppståndna oredan hoppas hr v. Bismarck draga fördelar för sig och sin politik. Det finnes