Utvandringen till Förenta Staterna. Att utförligt behandla det ämne, som utvandringen till Förenta Staterna erbjuder, skulle fordra mera utrymme än som bestäs en tidningsartikel; det skulle i sjelfva verket blifva nödvändigt att änyo skrifva Förenta Staternas historia, för att visa huru städer uppstodo samt stater och territorier befolkades; att gå tillbaka till de tider, då pilgrimerna först landade på östra stranden af Amerikas kontinent, att följa deras väg genom ödemarken allt längre och längre mot vester, för hvarje är allt mer förstärkta till antal genom tillströmmande massor från Europa, tills små nybyggen växte till stora kolonier, som allt mer tilltagande i rikedom och makt bildade tretton stater, hvilka i tidernas längd blefvo starka nog att tillkämpa sig oberoende samt frigöra sig från moderlandet. Det skulle blifva nödvändigt att visa huru de gamla staterna, lydande en naturlig lag, alltsom folkmängden tilltog utgöt sin öfverflödiga befolkning i de nya, och, i det en ny utvandringsström från öster förenade sig med den reguliera utvandringen från Europa, spridde sig öfver vesterns rika prärier, framtrollande städer i sin väg med hundratusentals innevånare, allt med en hastighet hvarpå verldens historia ej erbjuder något exempel; ännu mer, huru denna folkmängd, utbredande sig från stat till stat och från territorium till territorium, alltjemnt tilltagit och ökat sig tills den upptager hela Amerikas fastland, så att för närvarande tvenne strömmar mötas, den ena styrande sin kosa mot öster från Stilla Hafvets stränder, medan den andra vältrar sina tallösa vågor i en oupphörlig ström från Atlantiska Hafvet mot vester, hvarefter båda sammanlöpa på sidorna och kring foten af Klippiga Bergen. Det skulle blifva nödvändigt att visa huru denna jemna utvandringsström från Europa till Förenta Staterna och från de gamla staterna till de nya, har varit en storartad rörelse, som förverkligat De Tocquevilles vältaliga skildring af , civilisationens triumftäg genom ödemarken samt besannat hans påstående: ,att ingen makt på jorden för utvandraren kan stänga denna fruktbara vildmark, som erbjuder resurser åt all slags näringsflit och skydd mot all brist. Så ha Förenta Staterna tillväxt i folkmängd, rikedom och makt, i allmän bildning, konst och vetenskap, såsom intet folk någonsin förut gjort; och denna tillväxt, så märkvärdig och aldrig mer påfallande än just nu, är den bästa förklaring af det förflutna och den säkraste borgen för framtiden. Storbrittaniens och det öfriga Europas härdade och arbetsamma söner jemte Nya Englands och Medlersta Staternas intelligenta befolkning hafva huggit sig väg genom klippor och berg, anlagt vägar och kanaler samt utsträckt sitt jernvägsnät till ett afständ af öfver syratiotusen engelska mil, genom tillhjelp af elektriciteten bringande de aflägsnaste delar af sin vidsträckta kontinent i beröring med hvarandra; öfverallt i sin väg anläggande skolor, universiteter och kyrkor, samlande naturens skatter och forntidens konstlösa lemningar i sina musåer för vetenskap och konst, samt med lättade kommunikationer. från hafskusten till den fjerran vestern, hand i hand intågande i löftets land, s,der mjölk och honing flyter. Der ha de företagsna och arbetsamma äfventyrarne från Europa samt landets infödda söner funnit hem, och derjemte skördar, som nästan utan odling framsprungit ur jorden. Andra länders fattiga hafva der blifvit egare till hjordar och vidsträckta marker, som stigit i värde för hvarje nytt tillströmmande af flitiga arbetare. Allt detta är synbart för den ytligaste betraktare. Nilens årliga öfversvämningar ha ej gjort mera för att fruktbargöra Egyptens ängar och fält, än seklerna i sitt lopp bafva gjort för att bereda vesterns prärier till mottagande af en ny arbetare: stam; och det skulle vara lika svårt att förHå AnAh unnfatta Jdatta AUAnL annan dan on