Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 mars 1866, sida 2

vilja underkasta sig alla de med ett omval samma. sStorn ensam skall i denna församling s nligt hvilken tro armåkårer uppställas vid y,i Krakan, i österrikiska Schlesien och i Böhmen, Ii; och en sjerde är på marsch till deras förta tärkning; den böhmiska kåren utpekas sågom o. specielt bestämd för offensiven. Bref från m Berlin till engelska och andra tidningar hafva just inga alivarligt oroande tecken att omförmäls, men lemna lustiga skildringar af det koloSSala skryt, som inom Preussens militäriska kretsar är rådande. , Dagen efter krigsförklaringen besätta vi Dresden, två dagar derefter tillintetgöra vi i en stor slagtning den österrikiska armben och bemäktiga oss medelst en coup de main Wien o. s. v.5 -— slikt prat är på de fleste uniformerade herrars läppar och synes betraktas såsom ett slående bevis på hjeltemod och oöfvervinnerlighet. Berlin hvimlar af själafränder till Jakob v. Tyboe och Diedrich v. Menschenschreck, och sorlet af dessa förenade röster. bidrager icke litet att gifva underrättelserna från Preussens hufvudstad ,en krigisk färgton. I ITALIEN. l Tanken på ett möjligen förestående krig mellan Österrike och Preussen har i Italien höjt förhoppningarne på en kris, genom hvilken Venctien snart skulle kunna befrias. .Italia anser sig derföro böra varna för , att blottställa landet i en strid, hvilken troligen icke kommer att förefinnas annat än på papperet; Preussen tänker säkerligen icko att spela Piemonts rol, tvertom, det sasthänger med sina ider vid Vancien regime. Längre ned yttras: , Dessutom står Frankrike förl, närvarande i goda förhållanden till Österrike, hvilket visserligen skall mycket bidraga till att afkyla Preussen, då man der rätt välin ser, att vid denna tvist Frankrike skulle sågom skiljedomare beherrska situationen. AfU allt detta framgår, att Österrike och Pecas-II sen till slats skola förlikas, emedan rosulle-st tet af ett krig dem emellan icke på sörhands låter beräkna sig. Iagendera af dessa makter lärer väl i alla fall taga något asgörande steg, innan området för konferensens i Paris f verksamhet blifvit afgjordt. : On de af oss förut omtalade uppträdena i ; Barletta meddelar ,Nazione: ,D. 19 Mars var staden Barletta skådeplatsen för förskräck; I I liga tilldragelser, framkallade genom det klerikala partiets vilda reaktion. Tre vårnlösa protestanter kastades lefvande i elden, andra kastades ut genom fönstren, andra ihjälslogos med käppar. I underprefekturens byråer förstördes alla handlingar och möbler. Uaderprefekten sjelf måste dölja sig, sedan han likväl sörat blifvit misshandlad. Två hus sattes i brand och flera andra plundrades. Tretton personer hafva blifvit osker för dessa skändligheter. Trupper reqvirerades från Trani, hvilka återställde ordningen. Många arresteringar hafva skett och bland de arresterade tro flera prester. I I vatikanen arbeter man ånyo på att för må påfven lemna Rom etter fransmännens aftill den 10 April utlysta mötet förklara, att I detta verkligen ligger i regeringens af tåg. Man har äfven un föreslagit Malta, Belgien eller Spanien till tillflyktsort. Det logitimistiska partiet afser hufrudsakiigan med detta att förmå den katolska verlden till en allmän uppresning mot franske kejsaren. Påfven lärer emellertid, och detta på goda grunder, icke visa ringaste lust att gilva sig in på detta halsbrytande företag. Det lärer väl äfven knappast finnas någon enda regering, som skulle vilja riskera ett krig meå Frankrike och Italien, för att restaurera påfven så, som legitimisterna afse. ö STORBRITTANIEN. ö Reformrörelsen till förmån för regeringens representationsförslag fortgår. I många städer hafva möten redan hållits för att tillförsäkra förslaget folkets moraliska understöd; i ännu flera städer hafva församlingar för detta. ändamål blifvit utlyste. Det vigtigaste af alla reformmöten blir emellertid det som lord Russell sjelf föranstaltat att hållas i hans ministerpalats d. 10 April, således tvenne dagar före den dag, på hvilken förslagets ,,audra läsning skall föreslås och dess öde afgöras. Premierministern har till denna sammankomst kallat alla de till det liberala partiet räknade underhus-ledamöter, som vid de sodnaste valen inför sina elektorer uttalade sig för en parlamentsreform. Förslagets öde är det ännu omöjligt att föratse. Många tidningar och korrespondenter taga redan för afgjordt, att det skall falla och draga kabinettet med sig i sitt fail; andra tidningar, till ex. Daily News, hysa ännu gunska godt hopp, med anledning af såväl den lifliga reformrörolsen i landet som regeringens beslutsamma bållning och åtskilliga mot förslaget förut afvoge parlamentsledamöters (sir William Hutis, Oliphants och Kinglakes) frontförändring. En insändare i ,Daily News uppmanar regeringen att upplösa parlamentet och inkalla ett nytt, om förslaget icke genomgår andra läsningen. Enligt ,Sunday Gazette ämnar lord Russell på det ;t. En sådan förklaring skulle utan tvifvel omvända många treksamma ledamöter, som ej förenade kostnaderna under nästan säker utsigt att blifva slagne ur brädet af reformvänliga medtäflare. ,Daily News vill veta, att kejsarinzan af Österrike, som för sin helsas skull åter skall snträda en resa till Madeira, kommer att på vägen dit besöka Paris och stanna der under en veckas tid. Tidningen ser derutinnan ett nytt bevis på det goda förhållande, som för närvarande råder mellan Frankrike och Österrike. Till engelska polisen har underrättelss ingått om en i Newyork bogången stöld utaf värdepapper till ett belopp af 1,500,000 dollars. Papperen bestå till största delen af amerikanska bonds på 10,000, 5,000 och 1,000 dollars, samt till någon del al jeravägsoch andra aktier. Man förmodar, att rofvet blifvit bragt till Fugland, och alla åtgärder hafva redan vidtagits för att omöjliggöra de stulna papperens bringande i cirkulation. En belöning af 15,000 Å har blifvit utfäst åt den eller dem, som kunna tillrättaskaffa hela beloppet, och en proportionsvis bestärad belöning sör återfinnandet af en del af detFRANKRIKE. Det är icke allenast den liberala minoriteten inom lagstiftande församlingen, som kommit till insigt af olämpligheten, att atatsmini— — — .—— Bee