Så utsipprar en del af vårt öfverflöd i goda strömfåror, som befrukta de kringliggande stränderna; så minskes för oss, om ock i rioga mån, frestelsen till en vällefnad och njatningslystnad, upplöser vår bättre menniska — moraliskt och fysiskt — i stoft, eller till en girighet, som förhårdnar densamma till sten. Den största vinsten är vår egen. Vi hafva gjort en verklig besparing, och den skatt vi samlat förstöres ej af rost eller me. Här sammanfalla således alla intressen; all motsägalse är löst. Ty sådan är harmonien i den eviga verldsordringen, uti hvars leg vi nu handla. Allmänt väl och enskilt lycka, såsom frukter et ett höjdt och klarnadt sedligt medvetande, af en förädlad håg. Varom alltså sparsamma, hvar och en i sin stad, hvar och en efter sina omständigheter! Men må vi icke glömma den goda, den bästa sparbanken! Följande varmt skiifaa uppsats har blifvit insänd till Aftonbladet: Vi förnimma genom tidningarne den glädjande nyhet, att professor Ribbings och herr Liljenstolpes motioner om en förändring i 28 8 regeringsformen, hvarigenom kristna dissidenter och mosaiska trosbekännare skulle få tillträde till vissa embeten och tjenster, af konstitutionsutskottet med 3 rösters öfvervigt blifvit tillstyrkt. Föga torde dock de herrar medlemmar af konstitutionsutskottet, som, vare sig för eller mot, röstat i denna fråga, kunna föreställa sig de upprörda, af hopp och farhågor blandade känslor, hvarmed åtminstone en del af de tillbakasatta medborgare, som frågan gäller — de mosaiska trosbekännarne — motse det slutliga ödet af det lagförslag, som nu segrande utgått ur utskottets omröstning. Tacksamma för hvad som erbjudits, vilja vi ej yttra ett ord om de skrankor, som de välvilliga motionärerna ansett rådligt uppställa för att skydda kyrkan för heterodoxt intrång på teologiens, filosofiens, häfdaforskningens och juridikens område. Måtte blott något göras, och det snart. Här finnes ett ödivorvågande antal judar, som i alla afseenden äro svenskar. De äro det, deras fäder voro det, och först dessas fäder voro främlingar. Do äro nu den tredje generationon, svensk, fullkomligt svensk i allt, utom i rättigheter. Man kan förneka dem denna deras svenskhet, lika väl som man kan förneka och har förnekat dem dessa rättigheter; men säkert är: de känna sig dock som svenskar; de äro födda i detta land, älska det och skola, vill Gad, om så erfordras, ock veta dö för det, ty det är deras fädernesland; men det är i detta fädernesland, som men hittills alltid tillbakavisat den bön de höjt om likställighet med öfriga medborgare, med den påföljd, att för hvar gång någon af dem, ofta nog med stora uppoffringar, qvalificerat sig för inträde i någon af statens tjonster, så har alltid en jernhård lag funnits till hands för att stöta honom tillbaka, och mången ädel kh.aft har sålunda förlamats. Har är det derföre möjligt att menniskovänliga och varmbjertade lagstiftare ännu länge skulle kunnat tveka i denna sak eller ängsligt afväga, nedpruta och till ett minimum reducera en gåfva, som, gifven, skulle vara lika fruktbärande och välsignelserik för den gifvande som för den mottagande? Vi skulle kunna anföra fall, ådagaläggande buru hårdt dessa hittills gällande lagars nödvändiga efterlefnad drabbat individer — ja, den som nedskrifvit dessa rader skulle kunna anföra sig sjelf och sin samhällsställning som exempel, om ej han hyste en naturlig försynthet att med sitt personliga lidande framträda inför en större allmänhet. Värre tider hafva för juderne funnits, tider af mörker, förtryck och förföljelse, vid hvilkas minne menskligheten ryser; men att med vilja, nit och krafter att verka i upplysningens, bildningens och den samhälleliga ordningens tjenst, på grund af afvikande trosbekännelse bortvisas ur sina landsmäns och bröders, ja, sina landsmäns och bröders leder, detta är ock i våra tider ett lidande, tungt nog för att kunna påräkna sympatier af hela det svenska folket och kraftiga åtgärder till efbjelpande af dess lagstiftare. M. A. G. En Jude. Staden och Länet. Utnämningar och förordnanden, Sedan Kgl. Maj:t afslagit besvären angående anktionskommissarien H. Svenssons utnämning till undervägare vid stadens jernvåg, kommer nämnde tjenst att af honom tillträ