Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1866, sida 2

amhet, påpekände särskildt huru mycket den litigt öfvade sången dertill bidragit. Dessörinnan och derefter utfördes flera sångnumor af föreningens vackra kör, under ledning f herr J. A. Ahlström, och hvarjemte sörningens vice ordförande hr Thiesen deklanerade det ädla skaldestycket ,Inbillninzen, herr Asp utförde en solo för klarinett ned pianoackompagnemang och herr Ellberg lät i ett par romanser höra sin vackra stämma. Sedan denna del af festen var slutad börjades dans, som mycket lifligt fortsattes till kl. omkring 2 på natten. — Eldsvåda. D. N:r omtalar: Natten mellan sistl. Thorsdag och Fredag vid kl. 1 varsnade nattvakten vid d:r Sandahls mediko-pneumatiska anstalt, ,, Klockan, som den i dagligt tal kallas, på nedra botten i huset Å 19 vid Fredsgatan, att der var eldsvåda på färde. Man vet icke rätt huru det hade gått till, men träbeklädnaden omkring ångpannan hade fattat eld. Från hyrkusken Joulins närbelägna verk kom bjelp och vatten; sprutan vid Gustaf Adolfstorgvakten tillkallades, men slangarne befunnos otäta; tillstädeskomna poliskonstaplar hemtade i stället sprutan från Clara polisvaktkontor, och sedan brandpost blifvit öppnad släcktes elden, så att man kl. närmare 5 på morgonen kunde lemna stället. Bokhållaren J. W. Joulin och poliskonstaplar i Clara-trakten hafva förtjensten i släckningen. Den mediko-pneumatiska anstalten har icke lidit någon väsentlig skada, men blir stängd under en kort tid, emedan den skall flyttas till annan lokal. — Reseberättelser af tekniskt innehåll, hvilka under år 1865 blifvit aflemnade till kongl. teknologiska institutet och derstädes äro för allmänheten tillgängliga. P.-T. meddelar: Från kongl. kommerskollegium hafva under nämnde år blifvit till teknologiska institutet öfverlemnade reseberättelser från följande bandtverksoch fabriksarbetare, som med understöd af allmänna medel besökt fremmande länder, för att utbilda sig i sina yrken: Matematiske och fysikaliske instrumentmakaren Frans Oscar Aurell, som arbetat på mekaniska verkstäder i Berlin och Paris samt beskrifvit några der begagnade arbetsmetoder; Mekaniske arbetaren Carl G. Ling, som varit anställd å några större maskinverkstäder i Berlin och Leipzig samt bland annat lemnat beskrifning öfver den af Kreinert patenterade kammarladdningen å kanoner; Snickaregesällen C. M. Freudenthal, som arbetat å snickareverkstäder och snikerifabriker i Köpenhamn, Hamburg och Berlin samt meddelat några af sina der gjorda iakttagelser; Mekanikern J. O. Nyströmer, som från Sept. 1860 nära 5 år vistats utrikes och derunder, dels såsom arbetare och machinuppsättare, dels ock såsom ritare, haft anställning å flera stora machinverkstäder i Chemnitz, Graffinstaden i Frankrike, Paris, Glasgow och Greenock samt om dessa verkstäder meddelat åtskilliga underrättelser; Mu Målaren P. A. F. Österberg, hvilken från Juni 1863 till Aug. 1865 vistats utrikes och under största delen af denna tid arbetat i Paris samt beskrifvit åtskilliga inom sitt yrke der begagnade arbetssätt; Ornamentsbildhuggaren Georg Ferdinand Sjöqvist, som omkring 4 år uppehållit sig utrikes och derunder haft sysselsättning å flera ornamentsbildhuggare-verkstäder, dels i några af Tysklands större städer, såsom Berlin, Wien och Dresden, dels ock i Paris, samt Målaren O. P. Pettersson, hvilken uppehållit sig omkring 4 månader i Berlin och någon kortare tid i Köpenhamn samt omförmäler hvad han å dessa ställen iakttagit. Dessutom har af professorn i chemi och chemisk teknologi vid teknologiska institutet, C. Ullgren, blifvit till institutets styrelse inlemnad en berättelse om den stora allmänna industriexpositionen i London år 1862, i hvilken han redogör för sina iakttagelser rörande de förvämsta vid samma exposition representerade kemiskt-tekniska industrigrenar och dessas nyaste framsteg. Samtlige förenämude reseberättelser förvaras i teknologiska institutets bibliothek och äro derstädes, under de tider af året, då undervisoing vid institutet meddelas, för — tillgänglige alla helgfria Måndagar och Thors dagar kl. 12—2. — Svenska rikebankens veckorapport af den 17 Mars visar vid jemförelse med förra rapporten söljande resultat Utelöpande sedlar, m. m... 28, 167, 499: 91. Äfdragsposter, jemlikt 26 8 i bankoreglementet . . 2, 138.064: — Sedelskuld 26,029,435: 91. — 479,950: 90, Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar samt bolag och enskilda personer .fl. . 6,640,094:70.— 94, 608: 67. Sedeloch deposi.i——— tionsskulder . . 32, 669, 530: 61. — Obegagnade andelar af kreditiver och låneförlag . 4,085,004: 22.4 531,541: 31. Sgr 36.754,534: 83. Bankens reservfond 8, 508,404: — — 33,005: 20. Summa 45,262,938: 83. Silfver och guld i rmt.... 15, 262,938: 83. — Oförändradt. -B.) AZA — .