Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1866, sida 1

Mandanslickan ). Uerätzelse s-ån Rhen och Missouris slodområde. Af BALDUR MÖLLHAUSEN, (Öfversättning af Sigfrid Nyberg) — Jag vill hjolpa min sador, ljöd det beBtämda och af en vild förtviflan ingifna svaret, — jag fruktar att gå ensam, jag fruktar att min fader kunde forfela trädet och då tvingas att stanna qvar. Åter hördes den skarpa knallen af en bössa från stranden, och nästan i samma ögonblick kände jag en ryckning i mitt högra knä. Jag var sårad, kulan hado tröffat mig skarpt och skadat ädlare delar, ty jeg kände att en öfvorgåendo svaghet genombäfvade min kropp; men jag undertryckte den ännu obetydliga smärtan, ty heldre ville jag erbjuda mitt bröst till skottafla för alla de fiondtliga gkotton än besluta mig för att resa i Kates och Halberts sällskap, såsom ett föremål för allmänt medlidande. Hela mitt inre uppreste sig mot en sådan tanke, och allt hvad jag i detta ögonblick önskade och hoppades var att flotten måtto stöta ifrån och komma ur sigte. — Scbanhatta, mitt barn, gör som jag kar bedt dig, gå ombord, sade jag nu ännu allvarsammare i det jag fattade den unga indianskans hand och tryckte den, — Gå om5) Se H.-l. N:o 1—10.