Minneslista för jordbrukare i Ap-! och Maj månader. (U: Skaraborgs läns bushåiln.-säll Klöfveroch gräsfrö sågs så tidi ligt i April på höstsädegLlfteu, t dock redan ander föregående höst Om FIÖ(,ern o a återkommer på samm, trifves den icke. Ende aattet att förekommdetta, att s rkt gödsla jorden. Säkrast dock att dessutom låta den icke CC: komma på semma fält, gödsla starks, tillse ut jorden icke lider af bottensyra och så mycke! trö. Åtminstone 30 få benöfvas till nhyadje tuvnland. Fördelektige är att använda flere olika slag ar frön, såsom rödklöfver (hollän och svenskt) hvitklöfver, alaike m. m. Om fåltet skell igencås för en jangre tid är det isynnerhet af vigt att använda mycket gräsoch klöfverfrö samt af olika slag. Siddea verkställes helst på ki , under de kslis vårmoreue ne, då marken är frusen och kan bära karl o såningsmaskin. Denna bör användag i o rigtningar för att bindra de förargliga st som i annat fall lätteligen blifvit osååda delaktigast är att utså fröet und et ju der med mildt regn, men ki användas utan att skada höstsäden-. icke ouvändes bör sådden helt verikstö der rego. Så snart marken bär en vält, börs gri bultas, hvarigenom lösa stenar nedtryckas och skörden i många hänsernden unde: Morötter böra sås så tidigt som måjli t. Fröc bör vara teuligen utgrodt och säs tillika moc sand, med hvilken fröet under groningstiden varit blandadt. Sedermera företages i vanlig ordning dar brukliga sådden af ärter, värsäd m. m. Om delbart derefter utsäs rotebaggsoch rof-fröet Härvid användes ben och latriuspillniug med synnerlig fördel. Till rovor eller andra rotväxter till foder bör åtminstone så stort fil användas, som ken gödslas med på gården 3 lad latrinspillning, hva. ill må läggas den jord elier kalk-kompost, som le at under lära marne och måttats med urin. Cirka 20 tunnor torde kunna anses behöfliga till hvarje tur land, om jorden icke är i stark kraft. I mänhet är bättie au till rofvor g och sköta väl det som sås, än a salt ilia gödslade och skötta. Stark god skötsel äro nödvändiga för en Åt stor vigt är äfsen att välja Jä tid. Ett nustan oestergifligt viln vid sådden är temliven sukt tidning.) gödsel o 1 djuparbetas och iorden g utan att drillas. Då rega in r stdde genast företagas och dervid hvarken folk eli dragare sparas, så att sådden blir verkställd det rätta ögonblicket. Det är nödvändigt et pörja denna odling i liten skals, emedan doi kräfver stor uppmärksamhet, skicklighet oci påpasslighet. för att blifea lönande. Valet a olika slag bör lämpas efter jordens beskaffen het. För sandjorden passar moroten och dej hvita rofvan bäst, derefter den gula rofvan, se dan kålroten och hvitbet 1 på den styfvare jor den. På styf lera är rof-odlingen svår; de torde ärter och bönor odlas med större förde Om rotiruktsodlingen icke införes, blir af oxar och kor troligen för dyr och landtmar nen måste i sådant fall afstå från de stora för delar som gödning och expoit uf i Englanda erbjuda. Pe kor, som fodring. Det mjöl som anvi; taldt, om mjölken skötes väl. Land klagar öfver penningbrist, men tå mar Sören, som dagligen förloras gonom