: 7 eBt 2 ill vicekonung utnämnas. Göteborg den 22 Mars. Staden och Länet. Göteborgs Konstlotteri. Den som i lessa dagar besöker Göteborgs Musei målningsgalleri, finner hela den ena väggen (till höger vid inträdet) uppfylld af ett antal oljemålningar och aqvareller, hvilka alla (utom det stora Ehrenstralska porträttet, som tillhör Maseum) utgöra vinster för härvarande konstlotteris snart förestående dragning. Först af dessa oljemålningar stannar blicken vid ett stort Tyrolerlandskap af Edv. Bergh, (högsta vinsten). Höga berg, på hvilkas toppar snön glänser i solnedgången, höja sig omkring en lugn sjö, på hvilken en båt framglider. Det hela är utfördt med mästarhandens falländade teknik, och genomskimras tillika af en poetisk stämning utaf ett lugn, hvarvid ej blott ögat utan ock sinnet hvilar med innerligt välbehag. Då man sätter sig framför detta landskap, behöfves det ej mycket fantasi, för att snart drömma sig in i den lefvande natur, som här är återgifven. Andra vinsten utgöres af en genre utaf Koskull, kyrkstötens kollekt, som nedlägges ur håfven på bordet inför familjens nyfikna blickar. Det är en väl komponerad och utförd, ganska karakteristisk tafla. Den unge målaren Wahlberg har visat sig med det månskensstycke, som utgör vinsten HM 3, — ett fiskläge i Bohuslänska skärgården — hafva uppnått ett högt konstnärskap. Här äro utmärkta dagrar såväl i försom bakgrunden, clairobscure, poesi och många charmanta partier. Den vackra naturscenen: månen glänsande öfrer vattenytan, hvilken utgör ett älsklingsämne för målaren, har hr Wahlberg här återgifvit med sannt konstnärlig uppfattning och med konstnärlig hand. Den som icke sett någon tafla af hr W. sedan han först uppträdde såsom en mycket lofvande nybörjare, kan ej annat än glädjas att här se huru dessa förhoppningar blifvit i rikt mått uppfyllda. Nu är konstnärens bana honom öppen — måtte han på densamma fortgå med samma framgång och han kan helt visst motse en vacker framtid. En genre af professor Boklund, utförd med den kände mästarens pensel, utgör 4:de vinsten, hvarpå följer en liten vacker och naiv genre ,Tålmodigheten, af Malmström. 6:te vinsten består i en äldre tafla af den afl. målaren prof. Andersson, hvarpå följer en aqvarell — arkitektur med figurer — af Scholandera mästarhand. Vidare följa en humoristisk genre af Nordenberg, störd andaktsstund, hästar af Lönnroth samt en aqvarell af Lerche, ett vackert landskap af Wilh. Gegerfeldt, m. fl. Vinstlistan upptager vidare 20 st. aqvareller, deraf några af Lebas, Marny, m. fl. fransyska målare på detta område, syperba bitar, lätt och karakteristiskt behandlade. Det är dessa målningar, som förekomma i det öfre galleriet. I den vanliga lokalen för lotteriet förekomma vidare en stor samling färgtryck, gravyrer och lithografier, deribland de dyrbara och utmärkta färgtrycken äro hufvudsakligen engelska, hvaremot gravyrerna och lithografierna äro till största delen hemtade från Paris och Dusseldorff. Synnerligen intagande äro de många s. k. ,objets dart, som här tillika framställas, hvartill höra statyetter och byster i terra cotta och bronz-imitation, vaser af bronz efter Benvenuto Cellini, vaser i äkta porslin, reliefer i elfenbens-imitation och skulpteradt trä, m. m., en rik och omvexlande samling, innehållande närmare 200 vinster. Vidare erbjudas såsom vinster, 200 till antalet, 1 häfte af det populära nya arbetet: .Svenska tolket, samt 200 fotografier, utförda å Göteborgs Musei fotogrsfiska atelier, efter tvenne utvalda, dyrbara gravyrer, hvilka afbildningar göra denna atelier all heder. Sammanlegda antalet vinster till denna konstlotteriets första series sista dragning uppgår till 750, till ett inköpsvärde af omkring 12,000 rår, hvartill komma för de icke vinnande 4,500 frilotter å 1 rdr till nästa serie. Då vi särskilt redogjort för denna utställning, hvars föremål komma att inom några veckor spridas kriog landet, hafva vi velat dermed tillika antyda den vackra uppgift, som Göteborgs konstlotteri har sig förelagd. Till utbildande af ett konstnärligt lif hos en nation erfordras i första rummet att nationen i dess allmänhet uppnår en viss grad af estetisk bildning, så att dess naturliga känsla för det sköna klarnar till en rätt uppfattning af sköna konstföremål. Ty det båtar oss föga att uppamma artister och yrkesmän med artistisk smak och färdighet, så vida ej allmänheten förstår att i någon mån bedöma och värdera deras skapelser. De blilva då ej annat än drifhusplantor, som lefva ett tynande lif, när de måste flyttas ut i det fria. Men hura skall allmänhetens