Mandanfslickan ). Berättelse från Rhen och Missouris slodområde. At BÄADUm MÖLLHAUSEN, (Öfversättning af Sigfrid Nyberg) Vi hade jast kommit öfverens att framskaffa ett tillräckligt förråd af drifred till öns södra udde, för att derstädes under den följande natten underhålla en vidt utöfver vattnet flammande stockeld, då mina blickar fängslades af en större, skenbart af naturen danad drifvedsflotte, sådana man anträffar vid hvarje tid och öfverallt i Missouri. Flotten, som var ovanligt tung och långsam i sina rörelser, dref icke med strömmons bufvudarm mot stranden för att törna emot vid Svartsottornas löger och flyta förbi vår ö på den vestra sidan, uten der hvarest strömmen delado sig i 4vå konaler hvirflade den rundtomkring ett par gånger, hvarefter den stadigt nalkades den östra sidan af vår o. Fiotten bestod af flera med grenarno i hvarandra inenärjda träd, cch emedan täta massor af mossa och torrt gräs hängde ned från alla grenar, såg den ut som hade den redan i många år legat vid någon udde och sorst nyligen blifvit lösryckt af de rastlösa vågorna. Mest förvånsde det mig ätt äfven grona löfrika små träd och qvistar framstucko mellan det förtorkade och af luften blekta ) Se H.-T. N:o 1—65.