Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1866, sida 2

runden, som var full af uppskjatande klipptycken. Denna del af staden har vunnit så stydligt genom denna stora offentliga byggnad, tt det ensamt tyckes böra göra allmänheten älrilligt stämd för densamma; men i stället är on, som sagdt, föremål för en skarp kritik, huru jag tror, att vi i många stycken kunna risa oss rätt lyckliga. — Byggnaden inrymmer lika lokaler för den geografiska uppmätniuen af landet. Samme brefskrikvare berättar: .Redan har militärfrågan i fjorton dagar vait behandlad i odelsthinget, men dock icke oafrutet, emedan storthingsmännen emellanåt, inan de väsendtligaste paragraferna i lagförslaet skulle behandlas, önskade en eller två daars betänketid. Säsom ej tillräckligt sakkunig, kan jag här blott återgifva några få monenter. Allmänheten hear varit i stark spänning inder denna tid, och så väl inom pressen som enskilda diskurser hafva täta skärmytslingar evererats. Denna fråga har framkallat en hel itteratur och deribland åtskilliga broschyrer. )et gäller här två saker: hela armöns omorgaisering, hvarom föreligger ett serdeles vidlyfigt lagförslag, resultatet af bortåt tio komiters arbeten under 25 till 30 år, samt statsrådet Wergelands administration i dess helhet och pecielt ett betydligt deficit i anledning af beillningarna till mobilisering af en del af arnån under dansk-tyska kriget. Utrymmet tillåer mig icke att i dag vidröra annat än den senare delen. Beträffande statsrådet Wergelands ställning i den allmänna opinionen, tror jag mig zöra bäst i att anföra ett och annat ur en igår utkommen broschyr: ,,Storthinget och Armåstyrelsen. ,,Det gifves ett, hvarom alla äro i grunlen ense, och det är, att armån för ögonblicket befioner sig i ett upplösningstillstånd, att det närvarande tillståndet är ohållbart och att något måste dervid göras. Men om orsakerna till detta bedröfliga tillstånd och om sättet att komma ifrån det äro deremot meningarna högst olika. Några skjuta skulden för allt på statsrådet Wergeland och vilja hafva honom aflägsnad. Andra gå till den motsatta ytterligheten, gifva storthinget skulden för olyckan och äro ej tillfreds med något mindre än en medborgarekrona åt statsrådet Wergeland. Att låta denne sednare uppbära alltsammans, är högst orätt, t. nekas kan icke, att han tillträdde sin tjenst me den fasta vilja att bota de många brister, af hvil a armån led, och han har så till vida infriat sitt gifoa löfte, att han icke ryggat för något hinder, något motstånd, och med oerhörd möda sökt att genomdrifva hvad han anseti för rätt. Men fråga vi hvari motståndet mot honom bestått, så kan det icke nekas, att opinionen i många afseenden varit berättigad, men hon har gifvit sig uttryck i anfall af sådan art, att de snarare förvärfvat honom anhängare än, såsom afsedt var, motståndare. För öfrigt har statsrådet Wergeland haft både storthing och regering med sig i långt högre grad än som varit nyttigt, vare sig för honom sjelf eller för den sak, som han gjort till sin egen. Han har vändt upp och ned på de flesta förhållanden, har efter eget tycke besatt alla poster inom armsn och öst ur statskassan långt utöfver hvad som beviljats. Hvad som med fog kan läggas honom till last är, att han icke egt nog sjelfkritik och, med denna fullkomliga frihet att bandla, mätt sin förmåga efter sin dristighet. Innan man rifver ned, bör man dock tillförsäkra sig erforderliga medel för att bygga upp. Hans planer hafva icke varit utarbetade med den lugna betänksamhet, som eljest karakteriserar våra departementala arbeten och som är af nöden vid förslag, som skola föreläggas den beviljande myndigheten. Statsrådet Wergeland har arbetat träget, men hans arbeten hafva gått ut på att nedbryta det bestående, och han har i denna riktning gått så grundligt till väga, att han nu står inför storthinget med endast spillror i sina händer — — —. Ett rykte har i dagarne varit gängse att statsrådet Wergeland inlemnat ansökan om afsked, emedan arm6planen, med hvilken han synes hödgas stå elier falla, faktiskt kan anses kasserad i storthinget, sedan alla hufvudpunkterna derstädes redan blifvit förkastade, — hrarom mera nästa gång. I detta afseende tycker dock opinionen på seduaste tiden hafva något förändrats till hans fördel, väsendtligen derför, att man är villrådig om hvilken bland våra militärer må anses skicklig nog att intaga hans plats, och någon civil man vill väl armän icke gerna mottaga. I storthinget önska dock otvifvelaktigt de flesta en radikal förändring i den nuvarande armeförvaltningen. Vidare berättas: Två nya tidningar annonseras här att utkomma under namnen ,,Norge och ,Noregr, och skall den ena, efter hvad det säges, understödjas af våra grossörer och vara ämnad att bilda motvigt till ,, Morgenbladet, hvars personliga och hätska tendens och brist på ärlighet, så snart det gäller att ätergifva hvad som här i landet slår in på oppositionens gebit, väckt starkt missnöje mot dess nuvarande redaktör, hvilken ett parti också arbetar på att få bort ur tidningens tjenst. Sillfisket är nu slutadt och anslås till 750,000 tunnor eller en medelgod fängst. Skeppsfarten har börjat under köld och snöfall, i det våra två stora ångfartyg ,, Ganger Rolf och ,,S:t Olaftt i Söndags afgingo till Hull och Hamburg. Skridskoklubben har omsider fått sin bana i stånd, och besökes den flitigt af stadens damer. Det svenska statslånet har haft god framgång bär i staden, der det finnes rätt mycket af disponibla kontanter. Vårt land skall märkvärdigt nog ännu vara bättre anskrifvet på de europeiska penningemarknaderna än Sverge. Gamla historier borde dock en gång kunna glömmas! Det nya assuransbolaget i Göteborg, , Svea, har härstädes haft en strykande åtgång på sina aktier, och teckniogen, som var bestämd att fortgå till den 15, var redan den 10 afslutad. — Om den förut omtalade jordstöten skrifves i Throndhjems Adr. för den 10 dennes: I natt kl. 2 väcktes man härstädes af en mycket stark jordskakning. Det bördes ett doft dån, såsom då ett jernbantåg på något afstånd passerar en bro, husens väggar brakade, sängställena gangade, stolar och bord rördes, portklockorna ringde af sig sjolfra och vägguren stunnado. Skakningen varado i 2 å 3 minuter; många menniskor sprungo oklädda ut på gårdarne och mänga voro i stor förskräckelse, dock vet man ännu ej af att någon olyckshändelse inträffade. Frue-kyrhans torn rördes så starkt, att klockorna klämtade, och i ett af stadens bryggerier började ångmaskinen arbeta och ölet skojde öfver karen. I ett skriftligt meddelande, som vi halva fått, säges bland annat, att stycken nedfallit på gården från taket på bankbyggnaden; på flera ställen i staden föllo kalkstycken ned från brandmurarne och skorstenspiporna, och ett par hitills icke bemärkta remnor i sockeln på veenskapernas sällskaps nya byggnad antagas :AA ds VRT. 0 GAA