Sillen och Sillfisket. (Ur Illustrerad Tidning.) Sillen är en äkta piebejisk fisk och syner af den gode guden egentligen vara skapad för det fattiga folket, som eljest icke skulle få smaka hvarken en sötvatterseller bafs fisk, om icke sillen funres. IIvad potatiser är för odlaren på fasta landet, det är giller på hafvets fält; och liksom tonfisken för kust invånarno vid Medelhafvet utgör en rik för värfskälla, är sillen en icke mindre onttömlig sådan för Nordsjö-kusternas bebyggare. Från djupet af norra Atlantiska hafvet der sillen hemtar sin näring af fiskyngel vatteninsekter, men isynnerhet af ett slags små röda sjökrabbor, som der fionss till mil liardtal, stiger den vid lektiden uppåt i ota liga skaror och börjar sin vanåring. Siller måste nemligen, för att leka, söka kusterne och de öfre varmare vattenlagren, ty utar värme kan också ingen fisk utkläckas ur ägget. Den simmande nomadhären antager form af en trekant, hvilken mellan Grönland och Nordkap på flera mil tå uppfyller hafvet och fiskarne trängas och skjutas så tätt in till hvarandra, att fjällen lossna och atticke en gång on knappnål skulle mellan den trän gande hopen kunna falla i djupet, lika lite som ett skepp, hvilket råkar in i den täts sillstimmen, ken ensamt genom segelkraf komma fram. Den stora truppn assan delar sig sedan i flera härekaror. Under det at en icko obatydlig mängd vänder sig åt Nord amerikas kuster, der den visar sig från Jänvari till April, ställa andra sin kosa till skotska och norska kusterna och lögga der under vårmånaderna sina ögg. Midt under sommaren infinner sig ett andra täg och ett tredje mot hösten. Norrmännen hafva sin hufvudsakligaste fångst om våren, och deras ,Vaarsild anses fåsom den största och fetaste. Hos holländarne gällde det deremot såsom en orygglig leg, ott ingen sill fick fångas foro midsommar, cch denna gommarsill, som de fångade och ännu fånga under skotska kusten, är den bekanta ,boländska