Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1866, sida 3

Article Image
semente har lemnat sitt vInter qvarter. (Insändt). Till Redaktionen för Göteborgs Handel och Sjöfarts-Tidning. Anhålles om plats fa nedanstående: Nordvestra Stambanan. Då såväl i en insänd artikel af Aftonblade som i Nya Vermlandsposten flere gånger var upprepadt att Nilsbytunneln skulle genomgå e svårsprävgd Hyperit-, fels, som skulle fördröj dess fullbordande med flere år, anhåller ja att, i enlighet med hvad jag i en föregående ar tikel i Aftonbladet yttrat, få meddela följande 1:0. Att bergarten på det ställe der den fö reslagna tunneln vid Nilsby skulle sprängas ut göres i dagen af en röd fältspatrik gneis, sor förekommer i flackt liggande mot vester stu I pande lager, men att deremot icke någon hype rit der finnes anstående i fast klyft. . 2:o. Att det strider, såväl mot den erfaren het man erhållit vid skärningar för våra sven ska jernvägar, som ock mot gällande åsigte sinom geologien, att hyperiten (ej Hyperit-, fel senty någon sådan benämning är ej brukli sinom geologien) ,upplyftat och dymedelst bil. dat alla bergsryggarne i vestra och norra Verm. land eller att hyperiten och diabasen skull utgöra den iare kärnan af ett berg, som had: yttre betäckning af gneist. Vill man se den egentliga tvistepuukten (tiden för Nilsbytunnelns genomsprängning) litet mindre ,lärdt men något mera praktiskt än Vermlandsposten ansett behöfligt, så torde saker visa sig sålunda: En offentlig auktoritet, neml. kongl. styrelsen för statens jernvägsbyggnader har i sitt till Kongl. Maj:t afgifaa förslag sagt, att för detta :arbete erfordras en tid af ål å 334 år. Erfarenheten vid Stockholmstunnelns genomsprängning visar att med användande af nitroglycerin och klokt ordnadt arbete kan en tunnel af samma längd, som den vid Nilsby, sprängas på mindre än 12 år. Det synes sålunda att siyrelsen för statens jernvägsbyggnader ej förbisett mötande svårigheter då nära dubbelt så lång tid blifvit anslagen pr sträckfot, som vid Stockholmstunneln åtgick. andra sidan bafva anonyma tidningsuppsatser utan rimlig grund påstått att 5 år skulle erfordras för Nilsbytunneln. Allmänheten kan då sjelf döma hvilket påstående är sannolikast. Å ena sidan en offentlig auktoritet som måste ansvara för hvad den Iofvat utföra, å den andra en oansvarig insändare eller tidningsredaktör som ser allt ur partiintressets synpunkt. Det har lika ifrigt från samma håll varit upprepadt att den teckning af 75,000 rdr, som Persbergs grufve-aktiebolag beslöt den 10 Januari d. å., ej skulle vara bindande för dem, som mot beslutet sig reserverat. I detta afseende anhåller jag få upplysa derom, att Kongl. Maj:t genom resolution af d. 2 Febr. d. å. förklarat att detta beslut (om teckning) icke kan vara af den beskaffenhet, att det bör af Kongl. Maj:t till sin giltighet pröfras: det vill säga att Kongl. Maj:t ansett att deltagande i en jernvägsanläggning för att bereda afsättning på malmen ligger inom bolagets verksamhetskrets, i motsatts till reservanterna, som påstått att det skulle vara ett företag helt och hållet liggande utom den verksamhet, som bolaget för sig utstakat. Då nu dertill kommer att något påstående derom att olagligt tillgått i afsecnde på utsyningen uf eller förhandlingarne vid grutvestämman ej blifvit gjort sianer msn att beslutet måste vara giltigt oaktadt minoritetens protest, som efter hvad man kunnat inna flitigt blifvit framhållen med afsigt att hos UImänheten förringa förtroendet till teckningen ör bibanan Filipstad— Norum. Hvad slutligen de för södra linien nyss prolucerade opinionsyttringarne af landets sydvestra hära er angår, sä bevisa desamma utan vifvel endast hvad hvar och en förut vetat, reml. att kommuner och enskilta gerna önska tatens jernvägar dragna så nära sig som möjigt. Äfven de norra häradernas innevånare hafva sin sida visat att de önska tillgodogöra sig tambanans sträckning så mycket som möjligt t. genom de bidrag de gjort för teckningen till )ibanan. Enda skillnaden är att ena sidan vill öra en uppoffring för att vinna en fördel unler det den andra vill ha fördelen utan någon notsvarande uppoffring. Att begge partierna id bevakande af sina fördelar kunna anses vara sin goda rätt kan ej förnekas. Men lemnar man de mot hvarandra stående nskilda intressena åsido och efterforskar, hvilen linie skulle mest öka produktionen inom andet och dymedelst skapa tillgångar, så beinnes att den norra linien kan tillskynda lanlet fördelarne af en förökad produktion, uppgånde till ett värde af millioner, under det den ödra linien ej kan framkalla någon betydligare kuiog. I detta hänseende torde bemärkas att nan endast behöfver påpeka några sa af de för orra linien intresserade bruksoch grufveboagen, så kunna dessa tillsammans framvisa en rlig produktion, hvars värde uppgår till 2 å 3 nilliener rdr, och denna sednare skulle genom ättade förbindelser ganska betydligt kunna ökas. Ar nu landet i den lyckliga belägenhet, att letsamma kan undvara de tillgångar, som en D SC0e — — I

12 mars 1866, sida 3

Thumbnail