Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1866, sida 2

JIskall ,rådfråga endast sitt eget intresse. Provinzial-Zeitung tillägger, att Preussen i ssina ministrars enighet och sin konungs fallständiga förtroende till dessa ministrar — (om ett förtroende mellan konung och folk talas naturligtvis icke) — besitter en källa still kraft och lyckosam verksamhet, samt att -de förestående både inre och yttre politiska l åtgärderna skola ådagalägga ett otvifvelaktigt soch sullgiltigt vittnesbörd om denna endrägt soch kraft. Österrike, som hitintills asbhållit sig från att hota, låter nu förstå, att det bereder sig på alla möjligheter. I Wien hafva kejserliga ministerråd hållits och äfven der träffas militäriska förberedelser. Högste befälhafvaren för österrikiska armöen i Venetien, fälttyg, mästaren Benedek, har kallats till Wien för satt bevista öfverläggningarne. Benedek anses sor Österrikes bäste general och blir sannolikt, i händelse af krig, stäld i spetsen för hela armen. Enligt Kölnische Zeitung är krigslusten mycket stark i vissa wienerkretsar och framsföorallt i österrikiska bären. Österrikes rusinerade finanser — en faktor, på hvilken hr v. Bismarck icke minst räknar, då han med hotelser vill tvinga Österrike till eftergifvenshet — tagas af det österrikiska krigspartiet föga i betraktande. Man hör, säger Kölnissche Zeitung, i viener-kretsar så lättsinniga yttrahden som dessa: ,krig kan föras äfven utan pengar; ,vi äro vana vid stora defilcits; ,landet har aldrig varit så blomstrande som efter en statsbankrutt;, ett krig blefve oss ett förträffligt tillfälle att med heder göra cession och blifva qvitt vår outhärdeidnin u 0. 0. — — — — — värde och att man är likgiltig för Preussens anbud att lösköpa Holstein för en betydlig penningsumma, ty hvad förslå för Österriko 20, ja 40 millioner thaler? Den förtviflade inre ställningen synes snarare bidraga att öka krigslusten, än att förlama den; ty ett krig, n. b. om det får ett segerrikt slut, kan bringa mycket i förgätenhet. Egentliga nyckeln till den gåta, att Österrike med tom skattkammare vågar utsätta sig för ett krig och hoppas göra Preussen schackmatt, anser Kölnische Zeitung dock ligga i dess öfvertygelse, att hela Tyskland i händelse af krig skall samla sig kring Österrikes fana för att störta ,det förhatade bismarckska systemet. I denna åsigt ligger utan tvifvel mycket riktigt, men Bismarck är icke alldeles detsamma som Preussen, och kommer detta land i verkligt trångmål, blir följden väl densamma, som den förr vid sådana tillfällen varit, att konungen, för att rädda landet, måste J! drifva det feodala partiet från statsrodret och anförtro sig åt sitt folk. Från Sachsen skrifves, att en mängd österrikiska officerare vistats och vistas derstädes,! för att underrätta sig om terrängförhållanl dena, fourageringsoch provianterings-resurserna, jernvägarnes transportförmåga o. s. v. Sachsiska hofvets, likasom befolkningens, sin-I nesstämning är mot Preussen högligen fiendt-I lig, och man tror der allmänt, att sachsiskas hären, om krig utbrister, skall förenas med si en i Böhmen färdighållen österrikisk arm-Jb afdelning, för att kasta sig mot preussiska fästningarne Torgau och Wittenberg. ITALIEN. Som bekant är, har prinsen af Carignan mottagit presidentskapet i centralkomitöen för Bationalsubskriptioaen. På hans begäran och 1 till följd af kommitöens i Parma beslut, har prins Amadeus, hertig af Aosta, blifvit pred sident i sistnämnde komitk. ,Italia uttalar sin beundran öfver de stora resultaterna af denna vackra nationaldemonstration, hvilken anses minst komma att inbringa 300 å 500 millioner. Från Neapel skrifves härom: Knappt hade , Gazetta del Popolo om-; nämnt subskriptionen, innan alla de frisinnade tidningarne omtalade saken med stort d bifall och öppnade sina spalter för de från alla håll tillströmmande anbuden. Provinciurädet, kommunalrådet, handelsverlden, pron essorer och studenter vid universitetet, hela k irmåen, ända ifrån generalen till soldaten, hula täflade att, hvar och en efter sina krafio er, förverkliga den vackra iden. En kota nit är redan bildad bland de anseddaste be )orgarne och man har erbjudit prins Humfö ert presidentskapet deruti. Neapolitanska l. danken har tecknat en million och kommutalrädet 500,000 francs; tidningarne inneälla dagligen mångfaldiga teckningar på 10-.0-, 30-, ja, ända till 100,000 francs, Det olk, som förut offrat sitt blod för den naionella pånyttfödelsen, visar sig nu äfven eredt att lägga sina materiella tillgångar på äderneslandets altare. Det är endast i frietens lifsluft, som sådane patriotiska handingar kunna förekomma. ha FRANKRIKE. 14 Regeringen har nyligen lidit ett nytt ne-pr erlag under adressdebatten i lagstiftande sar örsamlingen, i det ett af oss förut anfördt, t oppositionen inlemnadt amendement, anående koloniernas förvaltning, med någon sto srändring i redaktionen blef antaget med ha