Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1866, sida 2

UTRIKES. ITALIEN. Till den pågående nationalsubskriptionen har prins Humbert tecknat sig för 100,000 francs. En del deputerade önska besvara fransyska lagstiftande församlingens adress med ett energiskt tillkännagifvande om den italienska uppfattningen af romerska frågan ock vid detta tillfälle förmå deputeradekammaren att uttrycka sitt vidblifvande vid parlamentsbeslutet om Rom som Italiens hufvudstad. Emellertid är hvarken regeringen eller majoriteten inom kammaren med om detta, emedan man är fullkomligt öfvertygad om det ogagn, som en sådan manifestation skulle göra. Italien har att strängt bålla sig till Septemberfördraget och undvika allt, som kan göra dess uppriktighet tvifvelaktig i Tailerikabinettets ögon. Det har emellertid ännu en gång i Paris blifvit officieit lagdt i dagen hvad romerska curians vänner föra i skölden, och man kan alltså icke förundra sig öfver, att den italienska regeringen deruti funnit en ytterligare anledning att vara på sin vakt. Minghetti har uppgjort en plan i afseende på kyrkans egendomar, hvarigenom dessa icke fullkomligt sknllo beröfvas klereciet. Denna plan har blifvit godkänd både i Tnilerierna och Vatikanen. Men om äfven italienska regeringen hade buru stor böjelse som helst att i denna fråga göra det offer afsin öfvertygelse, som ofvannämnde förslag fordrar, så mästo den nu lemna hvarje tanke derpå, enär den genom en sådan eftergift endast ytterligare skulle uppmuntra sina motståndare. På samma gätt förhåller det sig med reorganisationen af biskopsdömena, och hvad slutligen angår öfverflyttandet af en del utaf den romerska statsskulden på Italien, så torde franska regeringen, af hvad som tilldragit sig i lagstiftande församlingen, haft godt tillfälle att komma undersund med den romerska curians innersta tankar. FRANKRIKE. Under adressdebatten den 2:dre och 3:dje dennes är endast följande att märka. Till försvar för det amendement, som oppositionen inlemnat i afscondo på Polen, yttrade Carnot: Polska frågan skall icke förlora något af sin vigt, så länge känslan för rättvisan finnes i menniskornas bjertan, så länge vestra Europa har något begrepp om sina intressen. Det gifves i norra Europa ett folk, som skyddar oss mot barbariet: det är det polska folket. Af detta skäl har Ryssland, troget sin 100:åriga politik och görande de beggo tyska stormakterna medskyldiga, alltid bemödat sig att tillintetgöra Polen. Det ändamål, som undertecknarne af amendementet afse, har mera en moralisk än politisk vigt. Före 1863, d. v. s. innan det närvarande systemet blifvit fulit utveckladt, innehöll throntalet ett skarpt klander mot ryska politiken, då deremot throntalet i år är fullkomligt tyst i denna punkt. Lagstiftande församlingen kan icko deltaga i denna tystnad-I afseende på Algier talade vicomte Lanjuinais för ett af honom och Picard inlemnadt amendement, i hvilket blifvit protesteradt mot tillämpningen af do i kejsarens brochyr öfver Algier uttryckta åsigter, hvilkas utforande, enligt talarons mening, skulle föra stora olyckor med sig, så väl för infödingarne i Algier, som för den franska kolonisationen derstädes. Lanjuinais tal gjorde starkt intryck på församlingen, och general allard, som skulle föra regeringens runor, var så oberedd på tilldragelsen, att han måste begära ajournering af diskussionen i denna fråga. BELGIEN. Foljande enskildheter meddelas om geefvens af Flandern afslag på anbudet att blifva regent öfver Donanfurstendömena: valet i Bukarest telegraferades, på uppdrag af dervarande regentskap, af belgiske generalkonsuln till Brissel, och grefven af Flandern lemnade ofördröjligen ett afslåendo svar. I telegrammet från Bukarest heter det, att nationalförsamlingen och krigshären redan aflagt trohetsed till den valde fursten. Straxt derefter ankom ett annat telegram, öfverbringande en helsning från den moldau-wallachiska armen till den belgiska. Genast efter mottsgandet af det första telegrammet hade gresven af Flandern yttrat: Å, Icke vill jag blifva vasall under Porten! Franska tidningar hafva utspridt, att den belgiske prinsen, vid sin sednaste genomresa i Paris, uppehållit sig der flera dagar och mottagit en rumänisk deputation. Denna notis är alldeles gripen ur luften; grefven af Flandern uppehöll sig icke i Paris längre tid, än han nätt och jemt behöfde för att begifva sig från den ena jernvägsstationen till den andra. SPANIEN. -Ebpboca berätter. att ett stort antal af de